Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 oktober 1854, sida 2

Men hvarken denna glädje eller detta mod vi sade sig i något öfvermått, utan i enkelhet stillhet och saktmodighet. Folket är också bland Amerikanarne aktade såsom goda medborgare och i allmänhet mycket omtyckta för sin redbarhet och sitt goda uppförande. Flera af koloniens medlemmar voro embetsoch tjenstemän, valde dertill af Amerikanska solket. Iag bevistade deras gudstjenst. Kyrkan var inredd efter amerikanskt och svenskt manr. Der voro fyra bänkrader, åtskiljde genom gångdar, en rymlig läktare med orgel. Emedan det var afton då gudstjensten hölls, upplystes kyrkan af 8 stora lampor. Den rymmer beqvämt 1000 personer. Gudstjensten började med sång, hvarefter 8:de kap. af Romarbresvet upplästes och förklarades. Af denna predikan såväl som genom samtal med några af medlemmarne, anser jag att deras troslära skiljer sig från den Lutherska kyrkan. De tro nemligen, att en pånyttfödd äfven erhåller makt att blifva Guds barn, och att andans lag, som lif gifver i Christo Jesu, har gjort dem fria från syndens och dödens lag, så att intet fördömligt är i dem, som vandra i Christi sinne, utan hvilket sinne ingen kan höra Christum till. De göra ingen skilnad mellan arfsynd och verksynd, såsom det göres i Lutherska kyrkan, utan de anse all öfverträdelse, större eller mindre, såsom fördömande, såvida en person, efter att hafva blifvit upplyst eller kommit till kunskap derom, icke aflägger de fel och brister, som kunna finnas, och förnyas till en mera fullkomlig vandel allt efter som han lär känna sig sjelf och sitt väsende äfvensom hvad Gud fordrar. De tro, att Christus är försoningen för deras och allas synder, så framt de vandra i ett godt samvete och hålla Christi bud af kärlek till Gud. De förlita sig icke på Christi förtjenst, så att den blir en täckemantel att öfverskyla det onda, som finnes i tankar eller uppsåt, utan de tro det vara en Christens pligt att alltid vaka öfver sina böjelser, så att de afkläda den gamla menniskan och ikläda sig den nya, eller med ett ord, så att de äro döde med Christo från den naturliga menniskan och uppståndne med Honom till ett nytt lif. Rörande helsotillståndet bland desse kolonister är det numera godt och de sköta sin helsa vida bättre nu, än vid sin ankomst till Amerika. De måste då hålla doktorer, som med sina tinkturer och all medicin mera skadade dem. Nu hafva de badhus, hvarest nästan alla dagligen bada i friskt klart vatten några gånger om dagen. De syntes också nu alla friska, frodiga och starka. Då jag, torde hända, nästa Maj återser Sverige, skall jag mundtligen komplettera mina nu lemnade upplysningar om Janssonska kolonien och det skall blifva mig kärt att kunna bidraga till rättvist erkännande af desse svenske utvandrares förtjenster. Till dess — ,fare thee well old Sweden ! S:t Louis d. 3 Sept. 1854. Charles Wilson. Då en aktad person, från hvilken red. emottagit ofvanskrisne bref, garanterat brefskrifva rens trovärdighet, hafva vi all anledning att anse hans här meddelade underrättelser pålitliga, äfven om de ej innebure det inre vittnesbörd om sanningsenlighet, som de göra. Då så är, kan den Svenska koloniens tillstånd icke annat än glädja oss, på samma gång det ger många ämnen till allehanda betraktelser. Ty visst må det vara sannt, att den jord och det klimat, der dessa kolonister lefva, erbjuda ett tacksammare fält för arbetsamma menniskors verksamhet än de hafva i de nordligare trakterna af Sverge; men dock anse vi dessa anledningar icke vara de mest verksamma för deras förkofran. Sverge har stora tillgångar; dess jord är icke otacksam då den väl skötes, dess klimat erbjuder inga oöfvervinnerliga svårigheter åt odlaren, och der jordbruket icke kan drifvas med fördel, der erbjuda betesmarker, floder, bergverk, skogar och kuster rika skatter åt idoga brukare, — men med alla dessa naturliga skatter lefver i vårt land samma befolkning i armod och nöd, som i det främmande landet uppnår en riklig bergning. Hvad är orsaken till detta olika förhållande? Den ligger, efter vår fulla öfvertygelse, i vårt samhällsskick. Hvarken den andliga eller industriella utvecklingen har tillräcklig frihet, och näringsidkarnes krafter utsugas genom pålagor, som användas till improduktiva ändamål. — Häraf den tvinsot hvaraf vi lida, oaktadt decennier af fred. Häraf den bjerta olikheten A —— sramtill och nedhängande på skuldrorna; den