Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 oktober 1854, sida 2

mena, ty Osterrike ensamt beskyddar IySKlands intressen i dessa länder; under det att, om de allierade kunna der inrätta sin operationsbasis emot de på sitt eget område retirerade Ryssarne, desse sistnämnde kunna till eget försvar finna sig nödsakade att fientligt sammanstöta med Österrikiska trupperna, och förbundet kan icke i detta fall förpligta sig att understödja Österrike. Det är alltså framför allt nödvändigt, att man af österrikiska kabinettet får visshet om, att Österrike ensamt besätter Donaufurstendömena. Hvad de 4 punkterna beträffar, lofvar Preussen visserligen ånyo att skänka dem sitt moraliska understöd, men synes undvika att uttala sig bestämdt, utan begagnar sväfvande uttryck, hvilka låta betvisla uppriktigheten af detta löfte. Ögonblicket tycker Berlinerkabinettet icke vara riktigt lämpligt för diskuterandet af de 4 punkterna i förbundsförsamlingen, enär de för närvarande icke utgöra en verklig underhandlingsbasis, alldenstud å ena sidan Ryssland förkastat dem och å andra sidan vestmakterna icke synas vara sinnade att betrakta dem som tillräckliga. Dessa äro de hufvudpunkter i preussiska sändebrefvet af den 21 Sept., hvilka markera de meningsskiljaktigheter som existera imellan de begge tyska stormakterna. Men sändebrefvet utbreder sig derjemte vidt och bredt öfver den tillfredsställelse hvarmed preussiska regeringen erfarit innehållet af österrikiska depeschen af den 14. I synnerhet sägnar det Preussen att finna för det första, att Ryssarnes återtåg ur Donaufurstendömena undanröjt all fara för en omedelbar strid emellan Ryssland och Österrike och för det andra, att Österrike icke är mera förpligtadt än Preussen att med vapenmakt genomdrifva antagandet af de 4 punkterna. Det finnes så mycket i Preussens hållning, för att ej särskildt tala om detta dokument, Som kan sticka och reta vestmakterna, att det ej låter alldeles otroligt, då ryktet förmäler, att Frankrike ämnar uppsätta 700,000 man för att få rent spel med de tyska makterna. Det talas fortfarande om att Omer Pascha har för plan att göra en diversion i Bessarabien. Österrikiska militärbefälhafvaren i Wallachiet, general Coronini, och turkiska kommissarien derstädes, Denwisch Pascha hafva i utfärdade kungörelser gifvit befolkningen tillkänna, att Stirbey återinsatts i sin värdighet af hospodar i Wallachiet. Från Hamburg telegraseras till ,LIndep. belge, att viceamiral Parceval-Deschenes från sin station i Kielerbugten skickat order till alla i Östersjön spridda franska fartyg att åter förena sig med honom. Eskaderns officerare, tillägger depeschen, tro allmänt att det är frå ga om att åter stöta till engelska flottan under Napier, från hvilken man skiljt sig och tagit ett hjertligt farväl d. 19 Sept. Det synes verkligen, som om engelska och franska regeringarne, åtrande ett redan fattat beslut att för i år sluta operationerna i Östersjön, skulle hafva sändt nya order till amiralerna att icke vända tillbaka, innan de företagit någon operation, som kunde i någon mån nedtysta skriket om Östersjöflottans overksamhet. Man förmodar, att det är Reval som det gäller. Spanska enkedrottningen har på resan genom Portugal företagit sig det lönlösa besväret, att rentvå sitt handlingssätt. Detta rentvagningsförsök förekommer i form af ett bref till hennes dotter, drottning Isabella, hvilket bar karakteren af ett slags manifest till spanska nationen. Detta bref utgör dock blott första delen af manifestet, ty den värda författarinnan låter förstå, att hon snart ämnar skrifva ett till, om ej flera dylika bref. Om det redan utkomna fäller LIndep. belge det omdömet, att det ej förverkligar hvad hennes anhängare kunna vänta af ett dylikt dokument. En telegrafdepesch från Madrid af den 28 Sept. förmäler, att Salamanca ankommit till denna hufvudstad och att marskalk Narvaez ditväntas, hvilket ej stämmer öfverens med hvad som sades för någon tid sedan att marskalken begärt pass till utrikes ort, för att hålla sig aslägsnad från sitt fädernesland under nuva rande omständigheter. KRIGSSKÅDEPLATSEN. Franska Monitö ren har nu meddelat utförliga detaljer om de allierades landstigning på Krim. Dessa detal jer, som innehållas uti rapporter från viceami ral Hamelin, chef för franska eskadern i svar ta hafvet och i ett, Konstantinopel d. 20 Sept dateradt bref till det officiella bladet, erbjuda I numera, då Sebastopols fall redan är bekant icke allt det interesse, som annars skulle haf va varit fallet. Öfverhufvud taget bekräfta: genom dem hvad man redan genom telegraf depescherna har sig bekant om landstigningen BDZ. 111100.n a IA vi