Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1854, sida 2

Ifagäår Sig UVATIOTC NOTBCS Konung ICKE Yppat en nålldragen anda om någon nödvändighet att ,, vara beredd att vidtaga mått och steg för att bevara rikets sjelfständighet? — endast ett lätt missnöje framsmyger sig öfver de kungeliga läpparne deröfver, att ,storthinI get icke i hela deras omfång antagit de af Kongl. Maj:t till sörsvarsverkets nödvändiga utveckling begärda summor. Nan frågar sig om Sverge verkligen skall vara ett så mycket mindre konstitutionelt land än Norge, att regeringen här kan sträcka sina sordringar huru långt hon behagar, utan att befara något motstånd; om Sverges representanter äro så mycket slappare och svagare än Norges, att den kungliga viljan kan efter behag vända dem hvart den behagar åt öster eller vester? Man frågar sig hnru mycket landet väl, under det vi befinna oss i fred med alla utländska makter, skall uppoffra för sitt sjelfbestånd, då den yid innevarande riksdag redan uppgjorda ordinarie budgeten för landtförsvaret uppgår till rdr 4,376,340, och för sjöförsvaret till 1,590,520 rdr om året, samt den just med afseende på ,ställningen så utomordentligt frikostigt voterade extra statsregleringen under tre är uppgår för landförsvaret till 1,738,133: 16, samt för sjöförsvaret till 1,025,850 rdr utom de för samma orsak åt försvarsverket förskottsvis anordnade 589,814 rdr, samt det redan beviljade neutralitetskreditivet af 2,500,000 rdr; så att Rikets Ständer denna riksdag intill nästa statsreglering för försvarsverket anslagit medel till belopp af den orimligt stora summan af 23,160,973 rdr och detta oberäknadt alla boställen och indelta löner samt de stora kostnader för landet som äro förenade med knekteoch båtsmanshållet. Lägger man härtill de 500,000 rdr, hvilka å mindre kreditivet äro assedda för något ,högst vigtigt och angeläget oförutsedt behof för Rikets försvar, så lärer väl skäligen I icke kunna bestridas, att Sverges försvar, med en någorlunda omtänksam och förståndig förvaltning af medlen, bör vara betryggadt, med hänseende till alla andra eventualiteter än ett fredsbrott. För denna händelse, som stora kreditivet afser, har dock ingen förhöjning blifvit äskad. Endast för ,truppsammandragningar och flottans utrustning — till lustmanövrer i samma genre förmodligen, hvars magnetiska verkningar vi haft tillfälle se. Men icke blott de ofvan framställda betraktelserna och frågorna göra sig sjelfva och ligga likasom framför fötterna. I konstitutionelt hänseende ännu vigtigare fakta ställa sig här otvunget fram för den politiska granskarens blick. Ingen, som ens med den flyktigaste uppmärksamhet följt denna riksdags märkliga företeelser, har det kunnat undgå huruledes den nuvarande regeringen eller landets s. k. styrelse totalt misslyckats i afseende på nåstan alla de propositioner i fråga om något annat än anslag, som blifvit inför representationen framlagda. Således, för att endast nämna de vigtigare, huru har det gått med regeringens proposition rörande tullfrågan? Har icke hennes förslag till en i detta hänseende införande förändring i grundlagen blifvit afstyrkt af konstitutionsutskottet och afslagen af alla fyra riksstånden? Hafva icke vidare alla fyra riksständen, tvärtemot regeringens proposition, utan någon föregående ändring i grundlagen, beslutat upphäfvande af förbudsbestämmelserna och inträdt på den enda riktiga och förståndiga banan af måttliga tullafgifter? Hur har det gått i skatteförenklingsfrågan? Har icke regeringens proposition derom lidit det grundligaste nederlag genom dagsverksräntans förvandling i penningar, så att ministeren vid ärendets slutliga behandling sett sig nödsakad att uppträda emot sin egen proposition, öfvergifva sitt eget parti och förena sig med oppositionen? Hur har det gått med propositionen om bränvinslagstiftningen? Har den icke blifvit af tre riksstånd i de mest väsentliga punkter förkastad och af det fjerde, eller bondeståndet, på sympatier inom hvilket propositionen likväl hufvudsakligen tycktes vara anlagd, helt och hållet? Hur bar det gått med propositionen om det s. k. Prinsregementet? Har den icke blifvit afstyrkt i konstitutionsutskottet, afslagen i tvenne riksstånd, i det tredje fått hvila på nåder för att afslås nästa riksdag och inom rikets första stånd, utan att en enda röst, mer än propositionens författare, hr justitie statsministern, haft ett enda ord att säga mot de al varliga och genomförda motiver, konstitutionsutskottet anfört mot antagandet? Hvilken storm genom hela landet har icke den lika orimliga, som ensaldiga och okloka propositionen om tryckfriheten uppväckt? Och ehuru den genom lottspelet i konstitutionsutskottet icke blifvit omedelbart förkastad, med hvilka videtur har den icke blifvit beledsagad till sitt sista hvilorum af representanterna, t. ex. för Sverges allmoge, hvilken, enligt den första Wasakonungens valspråk, näst Gud utgör svenska konungars styrka och säkerhet? Hur har det gått med den postreform, med tvenne olika portosatser, regeringen föreslagit? Har den icke blifvit af alla fyra riksstånden afslagen, och en enklare, mera rationell, om ett lika porto öf-. ver hela landet antagen? Hvilken svår dementi har icke regeringen lidit i frågan om karantänsoch spärrningsväsendet? — allt annat att förtiga — och slutligen, hur hor, vid pröfaing af dechargebetånkandet, ministeren blifvit ansedd i alla fyra riksstånden? Derom bära de för svenska folket redan tillgängliga debatterna vittnesbörd; och ehuru endast inom borgareoch bondestinden någon direkt anmälan blifvit beslutad om entledigande af de mest framstående medlemmarne, så har likväl inom intet enda stånd regeringen funnit någon, som velat uppträda till försvar för dess system, eller för det sätt, hvarpå regeringsangelägenheterna i deras helhet blifvit handhafda, om man än sökt att, så godt man kunnat, försvara styre!sen mot de formella anmärkningar konstitutionsutskottet framställt. Och en sådan minister — i stället att hos Kongl. Maj:t i und rdånighet tillkännagifva att den finner sig hafva förlorat landets förtroende, och på sådan grund anhålla om sitt afsked — och i spetsen för den finansministern hr friherre Palmstjerna, hvars entledigande snart sagdt enhälligt varit offentligen begardt af de tvenne riksstånd som äro valda af nationen, framträder nu och begär af samma Ständer, som på nyss anförde sätt bebandlat och bedömt densamma, ett förtroendevotum i den mest omtåliga af alla frågor, som för landet kunna yppa sig!!! Hvad vill detta säga? Är det endast en jernhård panna, eller är det en öfvertygelse, eller rättare en förhoppning om representationens fortfarande slapphet, att icke våga säga nej till något anslag, när detsamma äskas under en viss hemlighets-form, som intet annat konstitutionelt samhälle än Sverge vet af? Men, invänder måhända någon mycket ömtålig och grannlaga representant: här är fråga om rikets sjelfbestånd, alla polit ska antipatier mo: ministeren falla här bort och bira ej inverka på beslutet. Landet bör ej gifvas till spillo för politiska partiers olika meningar om en eller annan ledamot inom regeringspersonalen, med flera sådana visor san vw traliven Snart