Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1854, sida 1

——— — —900O(d iiiii lJ winnov, hvilken är försedd med en fyrbåk. På denna sin väg springer bergskedjan förnämligast på 3 ställen ut i Svarta hafvet och bildar derigenom landtuddarne Aya-Burun, Aya-Dagh och Tharahtasch. Ungefär midt på bergskedjan reser sig en spets Tschadurdagh (Tältberget), hvilken når en höjd af 4730 fot öfver hafsytan. Mot norr sänker sig bergskedjan i en jemn sluttning, tills den förlorar sig i den stora steppen; mot söder deremot närmar den sig terrassformigt och esomoftast med branta klippväggar Svarta hafvets stränder. Den smala kuststräckan emellan bergen och hafvet, som är skyddad emot de skarpa nordanvindarne, men öppen för de milda fläktarne från södern och bevattnad af de från bergen nedströmmande bäckarne, erbjuder en rik och sydlänsk vegetation och frambringar, liksom i ett drifhus, de kostligaste frukter. Valnötter, mulbär, persikor, aprikoser och andra sydfrukter nå här en ovanlig grad af fullkomlighet, och kastanieoch olivelundarne skanka så val här som i bergsdalarne skugga åt vandraren. Vända vi oss från dessa fruktbara dalar till landet norr om bergskedjan, mötes ögat af en helt annan anblick. Ömätliga och ofruktbara stepper, hvilkas jordmån är torr, mager, saltaktig, betäckt dels med ett kalkblandadt jordlager, lemningar af sjödjur, dels med flygsand, sträcka sig emot nordvest, omvexlande med herrliga ängar. Den vilda, lågt vexande timian uppfyller här luften med sin vällukt, och de brokiga tulipanerne, blandade med violetta och gula svärdsliljor, fägna ögat med sin färgprakt. Större och mindre floder, såsom Salgir, Alwa; Balbak och Katscha. genomströmma halfön och utfalla dels i Svarta hafvet, dels i Asoffska sjön. Längs kusterna och i dalarne är klimatet sydländskt varmt och behagligt, men detta är icke händelsen med stepplandet, hvilket ligger öppet för nordanvindens hela häftighet; dock kan äfven här värmen stiga till 30 ? R. Sådant är utseendet och beskaffenheten af det land, på hvars sydvestra spets en af ryska rikets och en af Europas starkaste fästningar är belägen. Sebastopol eller Sevastopol är en temligen ny stad, anlagd vid en bugt af Svarta hafvet, hvilken bildar en af de vackraste, rymligaste och säkraste hamnar i verlden och tjenar till station för hela ryska örlogsflottan i nämnda has. Sebastopol reser sig i form af en majestätisk amfiteater upp åt de sluttande bergen och sänker sin lägre del ned mot Svarta hafvets kuster; sedt från sjösidan påminner det genom sitt vackra citadell, sina förvånande fästningsverk och sin af krigsoch handelsfartyg hvimlande bugt om det väldiga trotsande Malta. Med undantag af hufvudgatorna och den präktiga trappa, som leder till käen, tillfredsställer dock staden vid närmare undersökning icke den förväntan, som anblicken på afstånd uppväckt; den består för det mesta af en massa obetydliga, öppna platser och hus af ett ganska simpelt byggnadssätt, hvilka ligga spridda på en yta af flera werst; blott här och der möter ögat en kyrka, en kasern eller en annan offentlig byggnad, som kan fängsla uppmärksamheten, och då gatorna äro mycket breda, men icke stenlagda, förökes härigenom ytterligare det obehagliga intrycket. Oaktadt dessa brister ACKSAOAA