Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 september 1854, sida 1

Unsändt.) Till Redaktionen af Götheborgs Handelsoch SjöfartsTidning! I mig tillhandakommen Handelsoch Sjöfarts-Tidning för den 14 Aug., finnes en artikel som Redaktionen slutar med uppgifvande af mitt namn, såsom varande den som befordrat en i sagde artikel åberopad brefskrifvare från Götheborg via Liverpool till Newyork, och hvaraf, tillföljd af korrespondentens gjorda skildringar, man skulle komma till den slutsats, ott nämnde passage-linie vore mindre fördelaktig än andra. Ehuru den emigrerande korrespondenten uppträder anonymt, ser jag af hans uppgifter att det måste vara en grefve Rudenschöld; och då Tit. i sin tidning upptagit hans klagomål, torde billigtvis tillåtas mig afgifva någon förklaring i de delar deraf som egentligen böra till saken. Grefve R. hade för sin öfverfart valt mellandäcksplats, troligen för att genom egen lofvärd erfarenhet lära känna detta, af de mindre bemedlade, och ej vid SsStora beqvämligheter vanda, lägre folk-klasserna begagnade passagesätt, och för att sedermera deröfver kunna gifva de skildringar som hans åskådningssätt och erfarenhet dervid. ingåfvo honom. Ledsamt nog var dock just det tillfälle då han här inträffade, genom flera tillstötande omständigheter, det minst passande, för att gifva något sannt begrepp om den under vanliga förhållanden så preferabla routen via Liverpool. De förvecklingar och ledsamheter hvarunder härvarande Emigranthus omkring denna tid arbetade, hade sin grund uti ett förhållande, som bättre än alla korrespondensartiklar torde bevisa det utmärkta företräde Liverpool tillvunnit sig framför alla andra emisrationsplatser, oaktadt de både öppna och dolda calomnier som afundsjukan eller okunnigheten sökt utsprida angående vår hamn. Tilloppet af emigranter hade nemligen här vid denna tid tillvuxit så oerhördt, och mot all möjlig beräkning, att man med hvarje das fruktade att alla skeppslägenheter skulle vara totalt fyllda, och derefter längre tid förflyta innan nya fartyg kunde hinna ankomma för de oupphörligt tillströmmande emigrantskarorne. De skepp som jag har till min egen disposition, och som jag öppet och fortfarande vågar påstå äro utrustade på det omsorgsfullaste, samt bemannade med kända och redbara besättningar under kommando af aktningsvärdt befäl, voro tyvärr vid grefve R. ankomst redan till fullo upptagne, utom ett, som hade destination till Quebec. Omkring 250 svenska emigranter föredrogo att gå ombord i detta skepp till sagde destinationsort, hvilket äfven stått grefve R. öppet. Enär likväl grefve R., tillika med 2 andra svenskar och 3 tyskar, önskade afgå till Newyork, återstod för mig ej annat än att af för handen varande skepp, efter bästa öfvertygelse utse det som syntes mig vara det mest passande och dugliga, nemligen -John Rutledge, och detta just emedan frakten var högre än på något annat fartyg, öfverstigande den grefve R. redan erlagt hos mig, RF VV EEEERERIRNN