Götheborg via Liverpool, tjenar det till intet att sanningsenligt påstå, det de nu relaterade obehagligheter som träffat grefve R., varit belt och hållet exceptio nella, och endast härledande sig från den ofvannämnda stockningen, hvari emigrationen under några veckor här besann sig. I England händer dock sådant icke två gånger, och man kan vara öfvertygad att, med anledning af hvad som inträffat, passande arrengementer blifva vidtagna till förekommande af dylika obehagligheter nästa år. För dem åter, som aro benägna att taga skäl för sina omdömen, huru emigranterne under vanliga förbållanden varit belåtna med mitt expeditionssätt, anhåller jag få inför Redaktionen framlägga, bland de många jag har i min ägo, endast några skriftliga intyg, från ganska aktningsvärda personer, såväl från Sverge som andra länder, ehuru endast tarfligt folk, såsom studerande, handelsbokhållare, en ingeniör, några bönder m. fl. Man skall måhända bemöta dessa intyg med någon insinuation, som jag på förhand, i så fall, förklarar lemna i sitt värde; men jag anhäller dock få fästa synnerlig uppmärksamhet på det intyg af den 15 Aug. d. år, som gilvits af bönderna ombord på ÅAmerican Union, hvilket skepp seglade under min disposition. Om införandet af alla de intyg som sålunda härjemte bifogas, skulle af Redaktionen anses upptaga för mycken plats i dess resp. tidning, så påräknar jag dock såsom en gård af rättvisa, att ofvannämnde bönders intyg, utgörande endast 6 rader, må såsom en motvigt till grefve R. korrespondens, blifva ordagrannt, och utan korrigering, infördt i tidningen. Sanningen som framlyser i dessa enkla rader, torde få qvarstå obesmittad af förtalet. Dessa få, hjertliga ord från några svenska bönder, som funnit sig tillfreds med hvad jag, efter bästa förmåga, tillgjort för dem, hafva skänkt mig en tillfredsställelse, som grefve R:s långa korrespondens till mitt förnärmande, ej det ringaste har kunnat förminska. Det publika omdömet, så rättvist i sina utslag, skall måhända icke heller odeladt träda på herr grefvens sida, — om än rättvisligen bör medgifvas att han i åtskilligt haft något skäl för sin klagan. Slutligen anhåller jag få adressera några ord till Emigranterna från Sverge: Om direkt lägenhet med svenskt fartyg erbjudes dem från svensk hamn till transatlantisk plats mot modererad frakt, eller med amerikanskt fartyg mot frakt som är proportionerlig med noteringen i Liverpool, så skola de handla ekonomiskt oklokt om de icke begagna sig af dessa direkta lägenheter från inhemsk hamn. Är deremot sraktförhållandena till fördel sör Liverpool, hvarvid också bör tagas med i beräkningen att färden deröfver vanligtvis går snabbare, så kunna de med all trygghet begagna sig af lägenheterna via England, med dess solida, snabbgående och omsorgsfullt utrustade skepp, och oaktadt det förtal som af tvetydiga orsaker derom utspridas. En sak af högsta vigt måste jag dock fästa emigranternas allvarliga uppmärksamhet på, då de bestämma sig för färden öfver Liverpool, eller hvilken annan som helst indirekt hamn. Må de endast afsluta kontrakter med agenter för verkligen etablerade och kända handelshus, lika godt om de vända sig till min eller annan firma, så att de i händelse af olycksfall eller förluster hafva en borgen för regress och skadeersättning. Men i mensklighetens namn måste jag uppmana dem, att under intet vilkor, frakten eller andra fördelar må erbjudas huru förmånliga och lockande som helst, lemna sig i bänderna på lösa kringresande personer, eller så kallade Vägledare, hvilka, med få undantag, under fagra löften locka dem med sig till utländsk hamn, för att der handlöst kasta dem ifrån sig, i det mest utblottade tillstånd, eller i bästa fall, oaktadt alla lagbud och Regeringens strängaste kontroller, dock insmugla dem i skepp hvars utrustning och eländiga beskaffenhet jag icke vill beskrifva, men som stå i ett afmätt förhållande till den öfverdrifna vinst deras vän och vägledare stoppat i sin ficka. De sorgliga händelser som vid dessa förhållanden drabba de beklagansvärda emigranterna, nödga mig att ännu en gång utsäga den Varningen: afslut endast kontrakter med kända handelsfirmor, och akten eder att komma i ringaste beröring med lösa kringresande vägledare eller kommissionärer af minsta tvetydighet. Slutligen erbjuder jag mig villigt, att till grefve Rudenschöld lemna all den regress, som han möjligen anser sig äga rätt påfordra, och som kan vara förenlig med ömsesidig billighet, ehuru de obehagligheter som träffat honom, endast indirekt kunna tillräknas mig. Liverpool i September 1854. Val. Torenx Menrer,