PALIYDLHODNVYIPÖLII-. — 1111 I aula 110OMLTUG, båd ol 1mellertid publicerandet af denna proklamation, såsom kränkande för sultanen, och hans kraftiga föreställningar hade äfven den verkan, att det stötande uttrycket i proklamationen blef struket öfver med harfoten. Får man tro hvad som från Bukarest skrifves till Daily News, så skall icke en gång Österrike, som ej lossat ett enda skott på Ryssarne, hafva blygts för att uppfordra den turk. fältherren att med sina trupper draga sig tillbaka på högra Donaustranden, en uppfordring, som det dock icke vidhöll, när Omer Pascha gaf ett tvärt och bestämdt afslag derä. Ett faktum är det i mellertid, att de polittska flyktingar, som tjenade i Omer Paschas armå och till en del bildade hans stab, fått transport till armen i Asien. Det ligger klart för dagen att dessa officerares förflyttning blifvit Porten aftrugad genom Österrike. Omer Pascha skall härigenom hafva blifvit djupt kränkt och, otroligt låter det icke hvad som säges, att hans armå blifvit s. t. s. förlamad genom aflägsnandet af dessa officerare, hvilka åtnjöto soldaternas fulla förtroende och voro de dugligaste i hela armåen. Det påstås icke hafva stannat vid de politiska slyktingarnes förvisning från Wallachiet, utan att Österrike fordrat en och annan utlefverering och tillochmed sjelfrådigt företagit arresteringar i det främmande landet. Med säkerhet har man dock endast ett enda dylikt fall sig bekant. Det är nemligen den tyska skalden och förre medlemmen af Frankfurterparlamentet Moritz Hartmanns arrestering. Härmed förhåller sig, enligt en skrifvelse från Konstantinopel af den 4, på följande sätt: Hartmann, som var korrespondent för ,Köln. Zeit., ville tillammans med korrespondenterna för , Times och , Morning Chron., i trots af Omer Paschas förbud, som utvisar alla publicister från krigsskådeplatsen, göra en resa till Bukarest. be blefvo gripne, och då de ej kunde förete nägra pass till Bukarest, under eskort förda tillbaka till Rustschuk, der de båda engelsmännen öfverlemnades åt sin konsul och genast sattes i frihet. Men Hartmann, såsom född österrikisk undersåte, kom i österrikiska konsulatets förvar. Hans afförande till Österrike, der en skymflig afrättning eller en hård fångenskap väntar honom, så framt ej desto kraftigare föreställningar ske till hans bästa, har tillochmed inom de mest konservativa kretsar i Wien gjort ett oangenämt intryck. Tyska förbundsförsamlingen har icke, som man väntat, d. 14 återtagit sina arbeten, och det anses för möjligt, att den ännu några veckor håller ferier. Den hastar alltså icke med att yttra sig i orientaliska angelägenheterna. Ryktet om en på jernvägen emellan Boulogne och Paris upptäckt helfvetesmaskin behöfver bekräftelse. Maskinens bestämmelse skulle, såsom man lätt kan gissa, hafva varit att användas till ett försök emot kejsar Napoleons lif på återvägen till Paris från lägret och manövrerne i norra Frankrike. Han har d. 16 anländt till hufvudstaden och skulle om 2 eller 3 dagar begifva sig till kejsarinnan i Biarritz. I England hafva anbefallts allmänna tacksäsägelser i alla rikets kyrkor för den ymniga skörden. Det bekräftar sig från flera håll, att surstendömet Monaco vid Medelhafvet köpts af nordamerikanska fristaterna, som derstädes ämna inratta en station för sin slotta i Medelhafvet. Times har en längre skrifvelse från Amerika, hvilken går ut på att visa, det den härom dagen omtalade, derstädes nyligen uppståndna föreningen Know-nothing ej har någon framtida betydelse, enär den ej kan förvärfva någon särdeles vigtighet. Det felas nästan öfverallt den afundsjuka emot invandrarnes politiska inflytande, till hvilken det nya partiet appelerar. En sådan afundsjuka har, såsom det anmärkes, svårt för att uppstå, alldenstund invandrarne litet eller intet sysselsätta sig med politiken. Schweiziska myndigheterna skola, genom sina nitiska bemödanden att förhindra alla i Schweiz anstiftade försök till lugnets störande i Lombardiet, hafva vunnit nåd inför österrikiska regeringens ögon, så att utsigt är för handen att snart se alla tvistigheterna emellan de båda länderna bilagda. I Aranjuez uti Spanien ha varit några oroligheter, som de första underrättelserna derom tillade en vida större betydelse än de förtjente. Från China gå underrättelserna till d. 22 Juli och låta som vanligt motsägande i afseende på insurgenternas ställning och utsigter. 1 12 A2 — AA2. I