Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 september 1854, sida 1

ligt hvad den på det bestamdaste påstär, ej ägt rum. Såväl Dagbladet som Fädrelandet berätta, att professorerna Clausen och hjerring och etatsrådet Larsen nedlagt sina fullmakter som landsthingsman. Detsamma har, enligt det senare bladet, äfven justitsrådet Lenniag gjort. Dylika exempel hafva för öfrigt nu en tid bortåt varit högst talrika. De äro en följd af det af regeringen införda skracksystem, venligt hvilket de embetsman, som rösta emot regeringen, derigenom riskera sina tjenster och befattningar. En del valmän på Fyen ha aflåtit en adress till geheimerådet Bardenfleth med uppmaning till honom att icke intaga den honom tilltänkta plats i riksrådet. På Fyen cirkulerar för underskrifters erhållande äfven en adress till riksdagen, hvari denna uppmanas att sätta sig emot helstatsförfattningen af den 25 Juli och ofverhufvud använda hvarje den till buds varande lagligt medel att upprätthålla en fri dansk stat med en verklig konstitutionel författning. Orientaliska angelägenheterna. Ehuru ej något officielt gensvar ännu ankommit från S:t Petersburg på de senaste noterna från Wien och Berlin ty man bör erinra sig att vestmakterna ej direkte meddelat sig med ryska kabinettet utan att deras förslag blifvit framburna af Österrike och understodda af denna makt i förening med Preussen — kan man dock i de diplomatiska kretsarne i de båda tyska hufvudstäderna hafva fått underrättelse om huru dessa förslag blisvit upptagna i S:t Petersburg. Af hvad som i tidningarne berättas om det emottagande, som förslagen skola hafva rönt i S:t Petersburg, synes man kunna vänta ett förhalande svar al czaren, men dermed lära vestmakterna säkerligen icke åtnöja sig. I Lord Clarendons depesch af den 22 Juli, hvilken i sin helhet jemte de öfriga till notvexlingen af den 8 Augusti hörande handlingarne blifvit offentliggjord af Times, förekommer en utlåtelse om Preussen, hvaraf inhemtas att Preussen i Juli isolerade sig från de öfriga stormakterna. Det heter nemligen i depeschens början: Jag har att intyga emottagandet al ers herrlighets telegrafdepesch, hvaral H. M:s regering ser, att Preussen vährat deltaga i den konferens, som på grefve Buols förslag skulle sammanträda för att få del af det svar som afgifvits på Österrikes uppsordring till Ryssland. Sedan synes imellertid Preussen hafva besinnat sig, då det genom en till S:t Petersburg afsånd not rekommenderat antagandet af vestmakternas förslag. Köln. Zeit. meddelar halfossicielt. att denna not afsändes den 13 Aug. och tillägger, att dröjsmålet med ryska svaret förklaras derigenom, att preussiska utrikesministern, efter afsändandet al den österrikiska noten, låtit i S:t Petersburg framställa den önskan. att det ej skreds till något besvarande al denna innan man tagit i öfvervägande den preussiska depesch, som snart skulle anlända. Enligt hvad det berättades i Paris, lär Preussen verkligen smickra sig med att kunna försona de krigförande makterna med hvarandra.