Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1854, sida 3

kiksdagen. (Forts. fr. N:o 195) I Borgareständets plenum den 18 d:s föredrogs Bankoutskottets utlåtande i anledning af återremiss af betänkandet rörande decimalsystemets tillämpning på rikets mynt. Utskottets förnyade hemställan om tillämpningen af systemet godkändes utan diskussion. I fråga om räkneenheten, som af utskottet föreslagits till I rdr silfver, eller 32 sk. banko, åberopade hr Wallenberg professor Agardhs och sin egen reservation, samt yrkade afslag å utskottets hemställan och proposition å bifall till hvad reservationerna innehöllo, nemligen, att enheten skulle bestämmas till 3 riksdaler specie eller 16 sk. banko, som skulle benämnas en daler. Detta förslag, som bestreds af hrr Henschen, Stolpe och Kock, vann ej framgång. Utskottets hemställan godkändes. Angående benämningen å denna enhet uppstod en temligen vidlyftig debatt. Utskottet hade föreslagit namnet Åriksdalerutan några vidare bestämmelser. Her Kock, Asker och Henschen anså go, att då förut funnos riksdaler silfver, banko och riksgäld, den nya riksdalern borde hafva ett epithet till skilnad från dessa, nemligen riksmynt. Utskottets bestämmelse att, der namnet rikdaler förekommer, dermed alltid skulle menas den nu föreslagna rik-dalern, ansågs vara en inkräktning på lagskipningens område, emedan det borde tillkomma domaren att pröfva detta vid förekommande fall. — Hr Indebetou talade äfven för benämningen Riksdaler riksmynt. — Hr Rydin ansåg visserligen blotta namnet riksdaler uttrycka för litet, men riksdaler riasmynt deremot vera en tavtologi. Tal. trodde, att ordet riksmynt ensamt kunde begagnas. Man kunde lika väl säga 100 riksmynt som 100 riksdaler. — Urr Wallenberg, Berger och Björck försvarade den af utskottet töreslagna benämningen och ansågo, att sedan enheten blifvit bestämd, någon oreda icke heller kunde uppkomma genom förvexling. Man ginge icke heller lagskipningen i förväg. då man bestämde hvad med den nya myntenheten skulle förstas. — Hr Stolpe ansåg benämningen riksdaler vara tillräckligt betecknande, men ansåg att tilllägget riksgäld, såsom liktydigt med riksmynt och derjemte motsvarande riksdaler riksgäld, kunde amagas; men slutade att förena sig med dem, som ansågo benämningen rikdaler riksmynt lämpligast. — Benämningen riksdaler antogs. Utan diskussion godkändes förslaget att en riksdaler skulle mutsvara 100 öre. — Hr talmannen tillkannagaf att några profmynt, i enlighet med systemet, fumnos på ståndets bord till beskådande. — Hr Stolpe motsatte sig utskottets förslag, att 1835 års myntordning skulle bibe