Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1854, sida 2

. . U snart se deras lidanden minskas och deras ara ökas. Denna pioklamation och en uppsats i Monitörens icke-ossiciella asdelning styrka, att en stor förbättring råder i orientaliska armeens helsotillstånd. Det heter i berörde uppsats uti Monitören, att ryska armen på sitt återtåg släpar med sig tjugufyratusen () sjuka. Sistledne fredag meddelade vi en telegrafdepesch från Helsingborg, i hvilken det hette, att ,kolera och faltpest grassera fruktansvärdt i den allierade armken. Denna depesch har, enligt hvad nu finna, haft till källa en depesch från Hamburg af den 24, hvilken har följande lydelse: Konstantinopel den 14. Prins Napoleon har hitkommit sjuk från Varna. Sistnämnde stad har härjats af en stor eldsvåda. Vestmakternas armå har lidit förfärligt af kolera och saltpest. Originaldepeschen säger icke, att det onda fortfor, utan ger tvärtom vid handen, att det är öfverståndet. Det hinder, som farsoten sades hafva lagt i vägen för utförandet af det tillamnade söretaget emot ryska kusten, torde alltså i det närmaste anses vara undanröjdt. Det heter ock i ett bref från Varna af den 9, att man hvarje dag väntade en inskeppning. Bref i flera pariserblad från Konstantinopel af den 10 veta ingenting om företagets uppskjutande. Patries korrespondent säger, att expeditionen skulle asgå den 15 och blifva starkare, än i början berättades. Utom de i Varna sammandragna trupper, hade i Konstantinopel för detta fälttåg bestalts 7 a 8000 turkiska soldater, belågringskanoner af gröfsta kaliber, mörsare och bomber, hvilka gjutits efter en ny modell, J. de Constantinople förmäler ankomsten af talrika nya truppmassor från Frankrike och England och tillfogar, att dagligen gå fartyg med trupper och krigsförnödenheter förbi Konstantinopel till Varna. Liksom en korrespondent i LIndey. belge, berättar Patries korrespondent, att 30 a 35,000 Tscherkesser skola hållas marschfardiga för att vid första vink stöta till de allierade i Krim. I ett bref från Konstantinopel af den 7 heter det, att expeditionen troligen uppskjutits för att afleda Ryssarnes uppmärksamhet och hindra deras talrika spioner från att förskaffa sig bestämda underrättelser om tiden för expeditionens afgång, hvari genom en möjlighet beredes de allierade att öfverrumpla fienden. Slutligen skrifver en pariserkorrespondent i ,LIndep. belge, att han tror det man kan anse de allierade redan vara på väg till sin bestämmelse. Om föremålet för expeditionen rådde alltjemt samma ovisshet. Uti ofvanåberopade skrifvelse från Varna i Times troddes Odessa vara målet. Underrättelsen om Bomarsunds intagande beledsagas af Monitören med följande ord: Först för några veckor sedan hafva våra soldater lemnat lägret vid Boulogne och efter en snabb öfversart hafva de i hast rekognoserat terrängen och sedan genast ryckt fienden på lifvet. På ett par dagar ha de tagit Bomarsund och dymedelst eröfrat Alandsöarne, hvilkas besittning försäkrar våra truppers och våra eskadrars vidare rörelser en strategisk basis. Dessa ord antyda icke någon afsigt af vestmakterna att åter utrymma Åland eller spränga Bomarsund i luften. Alla till det stora lägret i norra Frankrike beordrade trupper äro redan ankomne till sin bestämmelseort eller. på vägen dit. De utgöra 3 korpser med hvardera sitt särskilta högqvarter, nemligen i Boulogne, Wimereux och St. Omer. Manövrerne äga först rum i senare hälften af September Kejsaren har anvisat en betydlig summa till priser af 2:ne klasser för de bästa skarpskyttarne. Telegraftrådar sätta lägrets olika delar i förbindelse med ; hvarandra och med Paris. Med Biarritz kan I kommuniceras på 25 minuter. I Lägret i södra Frankrike öppnades d. 15 dennes. Men det var då der blott 4 å 5000 man församlade. Underrättelserna från Spanien äro så till vida tillfredsställande som de gifva vid handen, att ordningen såväl i hufvudstaden som öfverhufvud äfven i provinserna för ögonblicket är betryggad. Det beror nu af ministerens enighet och kraft, om den skall kunna bibehållas utan att störas hvarken från anarkisternas eller de reaktionäres sida. Det råder dock mycket tvifvel och ovisshet rörande Spaniens framtid och detta sortsar naturligtvis ända till Cortes sammankommit och det visat sig hvad karakter de äga. I hufvudstaden strälvar regeringen alltjemt att få de personer afväpnade, som skulle kunna göra ett dåligt bruk af sina vapen, hvarjemte på samma gång municipalgardet och nationalgardet reorganiseras. I södra Spanien har koleran framkallat en sännu värre pest — spärrningssjukan, som der vållat mycket ondt. På flera orter, i nejderna af Sevilla väoras alla recanda tillträda Ach