Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1854, sida 1

sas beskaffenhet. Ammunitions-förrädet har af ven varit ganska ringa, emot behofvet för et långvarigare försvar; och endast den vanlig; ryska hufvudpersedlen, mjöl, lärer spelat er stor roll i proviantförråden. Utom i fästnin gen har hela ön varit utan allt försvar, så at de allierades landstigning icke uppehölls af nå gon enda trupp och landet således öfverall genast kunde besättas. Efter all anledning ha öfverallt på finska kusten från och med Öster botten till och med hela Nyland, ganska obe tydligt med trupper hittils funnits; och det at troligt att först nu, sedan anfallet på Ålanc och trupptransporterna från Frankrike visa er allvarligare afsigt att utföra kriget, någon be tydligare rysk styrka kommer att förläggas sydvestra delen af Finland. Allt detta bevisar, hvilken ofantlig fördel som i våras erbjudits det efter fred och framtidsgarantier trångtande Europa, om vår rege ring då, vid besvarandet af de anspräksfulls ryska fordringarne, i stället att välja en nen tral roll, som band hennes händer, öppet för: klarat sig i Europas intresse nödsakad att ställa sig på vestmakternas sida, derast ryska ka. binettet ej lät förmå sig till fred, på de då än: nu så billiga vilkoren. Det är ej mera tvifvel underkastadt, att den friare tillgången til våra hamnar i och för vestmakternas slottors behof, samt ett med dem förenadt raskt an: fall på Finland, med vår armå och skärgårdsflotta, då skulle hafva blifvit asgörande; samt att derigenom Finlands förskoning från de lidanden det nu utstår, skulle lemnat en vida större kraft åt framtidig verksamhet, i händel: se kriget måste fortsättas, än någonsin nu kan blifva fallet. Norra och medlersta Ryssland hafva nu fått i ro öka sina krafter, såsom det säges, med en nästan ovanligt rik skörd. Czaren har hunnit utskrifva och vid vanlig ,hemtningspåföljd? sammandrifva nya utskrisningar. Ryska krigsförvaltningen har lart sig mången förbättring i vapen, organisation och materiel, som den förut ej vetat att tillegna sig; och Ryssland har nu till och med för sig den moraliska styrka, som de ännu sistlidne år ej erkände svårigheterna att intaga Cronstadt förskaffat det, såväl i eget folks som siendernas opinion. Finlands intagande skulle då hafva neutraliserat hela medlersta Rysslands, redan genom började motgångar i Södern, förlamade kraft, och Czarväldet hade blifvit tvunget till snara och för Europas framtid mera betryggande eftergifter. Hvad som hädanefter kan komma att ske, skall tiden utvisa; men mera önskvärdt än troligt är, att det icke kommer, att hvarken kunna utföras så fort eller med så ringa uppoffringar för menskligheten, som om Sverige genast förklarat sig. Detta må vara sagdt, utan att förneka all vigt åt de skäl, hvilka då uppgåfvos såsom bestämmande vår regerings handlingssätt. Ati dessa skäl, om de noga öfvervägts och jemförts med alla de förhållanden, hvilka då manade till verksamt deltagande i frihetens och upplysningens strid mot träldom och mörker, och hvilka väl måtte varit för ett grannrikes regering mera bekante än för några individer, dock bordt få vika för de många och stora skäl, som då talade för en bestämdare, mera frioch storsinnad politik, det vågar man tro fa hanam pet dd ackn LÄ AK Jossss I. LL sot