Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1854, sida 1

och bestämmer ansvars -påsoljden. Gerna me sisfves att hvad definitionerna angår, en ochnan behösde förtydligas; samt att straffbestä j melserna numera tåla dels mildring, dels skär vins, i sall definitionerna blifva bestamda Men man måste ihågkomma, under hvilken och hvilka rättsförhållanden förordningen u gass — och då skall man ej så mycket föru dra sig öfver, att stadgandena i dessa delar besinnas mindre lämpliga, som icke mera de öfver, att en regering, hvilken bör vaka öfv lagarnes helgd och befordra deras förbättra skick, underlåtit att egna uppmärksamhet behofvet af förändringar i några få af den paragrafs lagbestämmelser, hvilka snart sag utgöra det enda, som egentligen behöfde tryckfrihetssörordningen åstadkommas. 8 4 innefattar de stadganden, hvilka sko galla för bevakningen öfver skrifters lofliga a mängörande. Vi kunna ej af ,Sv. Tidningens obestame uttryck och ,andra olämpliga stadganden b dömma huruvida äfven denna generar; me vi tro för vår del, att den är ganska nytti både för tryckfriheten och för allmänna ore ningen, samt att, i fall någon mindre föräi dring deri af behofvet påkallas, den nog läte s utan stora svårigheter tillvägabringa hos al fyra riksstånden. 3 innehåller rättegångsordningen i tryel frihetsmål, sättet för qvarstads läggande tryckta skrifter, förhållandet med indragning : sådana skrifter, som kunna föranleda till mis nöje hos andra makter, o. s. v. Det är i de delen, som måhända en den vigtigaste förär dringen behösdes. ty att Juryns sammansat ning, såsom ett slags kompromiss, visat si lemna mycket att önska, det kan ej längre för nekas, sedan man sett, att domstolarnes rå att kalla jurymän ofta leder ti!l partiska val, följd af underdomarenas bristande sjelfständig het. bå vi likväl icke sett regeringen elle ståndsrepresentationen vara betänkta på inråt tandet af en betryggande jury-inrållning ul brottmål i allmdnhet, synes det ej vara under ligt, att tryckfrihets juryns organisation ännu ä bristfällig, ty den bör val vara likartad me den förra. Hela landet lider ju af den stor lagreformens uteblifvande; hvad är väl deremo lidandet af det som kan brista i tryckfrihets lagen ? Tryckfriheten kan sjelf hjelpa mycke af sina brister. Vi våga derföre tro, att en total omarbet ning af tryckfrihets-förordningen icke behöfves Deremot anse vi det vara säkert, att en parti el förbättring af några dess olampliga stadgan den sakert skulle af alla stånd och klasse villigt bitradas, om regeringen i en uppriktig anda för yttrande-rättens lagenliga frihet ville föreslå sådana. Svenska Tidningen erkänner sjelf, att de öfverstiger mensklig förmåga att åt ett förslag af den omfattning, som en tryckfrihetslag er fordrar, gilva den fullkomlighet, att ju icke anmärkning mot ett eller annat stadgande eller ord deri kan göras. Men huru kan väl då yrkas en total omarbetning? Är det ej battre att rätta och förbättra efter hand? och skall ej regeringen, om den uppriktigt vill, lättare vinna hela nationalrepresentationens bifall till sådana partiella förändringar, hvilkas behof