Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1854, sida 1

Vår Tryckfrihets-Lar. (Slut fr. N:o 194.) Det är visserligen sannt att tryckfrihetsförordningens redaktion kunnat vara bättre — oaktadt den redigerades af för sin tid ganska ansedda litteratörer och embetsmän. En hvar vet likväl, att i allmänhet våra svenska nyare lagStadganden och förordningar varit behäftade wmed samma och ofta ännu större brister än denna lagen, såväl i uppställning som språk. Dessutom kan en lag redigeras lika väl i några få paragrafer och många momenter, som i serskilda artiklar eller kapitel, med eller utan rubriker och derefter mångfaldiga 4Y o. s. v. Nu är tryckfrihetsförordningen uppställd i endast 5 paragrafer, och dessa omfatta alltså många serskilta stadganden, uti flera momenter. Men granskas dessa närmare, torde sammanhanget visa sig alldeles icke vara så förseladt som Sv. Tidn. antyder. Den i synnerhet klandrade 4 1 vidrörer väl mycket, som vid ett hastigt och ensidigt betraktande kan synas brokigt; men allt är dock ganska vigtigt. Det bestämda upphafvandet al -alla förut gållande stadjanden i afseende på tryckfriheten och bokhandeln, är en nyttig sak, som vid de flesta nyare förordningars utfärdande eljest våra beqväma lagstistare aldrig våga stadga, emedan de icke förmå sig att göra sina arbeten så fullständiga, att ej sedan ofta hundra års gamla föreskrifter måste tillämpas, i följd af författarnes glömska eller okunnighet. Äfven upphäfvandet af äldre förbud mot utgifvandet af vissa böcker, skrifter, handlingar, m. m. hvilka således ej numera få åtalas annorlunda än efter hvad tryckfrihetslagen bjuder; vidare definitionen på benamn. ,skrift och periodisk skrift; förbudet mot censur; förklaringen att inga privilegier på skrifters utgifv. eller för boktryckeriers anläggning och bokhandels idkande behöfvas, och om högsta tiden för uteslutande förlagsrätt; föreskrifterna om sättet för tillstånds vinnande att få utgifva dagblad eller periodiska skrifter, och huru anonymiteten må kunna begagnas, m. fl. dylika stadganden, äro alldeles ej olämpliga i en S, som har till föremål att afskaffa gamla förhållanden och bestämma nya. Allt står i oskiljaktigt samband med tryckfriheten. Likaså är innehållet af 2, ehuru äfven omfattande flera föremål, likväl ganska lamp ligt, emedan det bestämmer beskallenheten af allt hvad som kan genom tryck kungöras och huru det får eller bör ske; hvarvid man finner att Lagstiftarne åsyftat den största frihet, blott skrifsättet, sig icke ,såsom smädligt eller skandligt utmärker?: en frihet, som vi befare, isynnerhet vållar önskningarne på vissa håll, att få omarbeta tryckfrihetsförordningen. 8 3 definierar missbruken af tryckfriheten