Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1854, sida 2

bekanta och vänner sammansatt deputation till franska generalen Montreal och franska gesandten för att, genom deras mellankomst, söka utverka en benådning. Detta steg hade naturligtvis ingen påföljd, men det väckte mycket uppseende. I natt transporterades Sante Constantini från sitt fängelse i apostoliska herberget San Michele till nya fängelset och i morse affördes han under stark militärisk bevakning till schavotten. Under vägen försökte han några gånger att tala till folket, men trumhvirflarne förtogo ljudet af hans stämma. Från schavotten ropade han: lefve republiken! och dog sedan han med förakt tillbakavisat presternas tröst. Hans lärare har gifvit honom det vitsordet, att han varit en älsklig gosse med utmärkta anlag. Han stod i en friskare-legion. Hans fader är en välmående man i Foligno. De egentliga anstiftarne af Rossis mord hafva gått fria. Af de ännu öfrige medanklagade blefvo några benådade och andra erhöllo mångårigt sängelse.POLEN. Den förut omtalade rekryteringen i detta land har försiggått natten emellan den 21 och 22 Juli. De i går afton och i dag på morgonen ingångna utländska underrättelser äro utan särdeles intresse. Det pikantaste är för öfrigt till största delen redan bekant genom det i går meddelade utdraget ur Times och telegrasdepeschen från Helsingborg. I afseende på denna senare få vi dock anmärka, att dess ofullständighet i en punkt föranledde den missuppfattningen, att franska Monitören skulle halva förklarat, det Ryssarnes återtåg endast sker af strategiska skäl. Notisen, såsom den finnes återgifven i ,Berl. T. d., gifver endast vid handen, att Monitören har underrättelser från Bukarest af den 31 Juli, enligt hvilka Gortschakoff före sin afresa sammankallat bojarerna och, sedan han förklarat dem sin tillfredsställelse med det bemötande trupperna rönt, förklarat att återtåget endast skende af strategiska grunder och att han skulle komma tillbaka förr, än man väntade. Då det nu är Gortschakoff, och icke Monitören, som yttrat att återtåget sker af strategiska grunder, så förfaller äfven hvad vi sagt om Frankrikes fortfarande förtroende till Österrike. Flera omständigheter antyda att det ta förtroende börjat rubbas genom Österrikes söl. Bland annat har man lagt märke till, att den ballong, som vid de stora festligheterna d. 15 Augusti skulle representera Österrike, blifvit indragen. Det enda egentligt nya, som vi hafva att meddela från krigsteatern är en telegrafnotis från Wien af den 4 dennes, enligt hvilken Russarne den 31 Juli utrymt Bukarest och Kantekuzeno t. v. öfvertagit styrelsen; general Osten-Sacken, fårsedd med utomordentlig milllår fullmakt, hade tagit sitt högqvarter i Jassy. Hvad den senare delen af depeschen beträffar, så kunna vi naturligtvis ännu icke bedöma dess betydelse. Underrättelser från Stockholm hafva omförmält en stark kanonad vid Åland den 2 och 3 dennes. Från Ostersjöflottan skrifves imellertid till Morning Chronicle: ,Vid de franska truppernas ankomst, skola vi belägra och taga Åland med tillhjelp af marinen. Man ville i början bombardera, men då skulle man hafva förstört hvan man vill behålla. Vi skola intaga platsen och der inlägga en engelsk-fransk garnison. Våra operationer skola börja d. 4. Från Madrid har man bref och tidningar af den 30 dennes. Esparuros intåg den 29 har varit så lysande, att Spanien icke sett maken sedan Isabella för öfver 350 år återvände från erofringen afGranada. ODonnelhade äfven blifvit emottagen med ytterlig enthusiasm. Öfverjuntan har i en proklamation till hufvudstadens invånare förkunnat, att den har för afsigt att bibehålla sin makt tills en konstituerande riksförsamling sammantradt. En telegrasdepesch från Madrid af den 1 förmäler, att man, på Esparteros uppmaning, börjat rifva barrikader