Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1854, sida 2

—— — ——————7777e ss Storhertigen uppskref namnen och undertecknade slera order, hvilka genast ösverlemnades åt de raskaste ofsicerarne i regimentet, med uttrycklig befallning att genast verkställa dem och att föra fångarne till slottet Ranfrang, beläget trefjerdedels lieue från Carlstadt. — Nu återstår ingenting annat än att låta ert hof komma, sade Balthazar. Ers Höghet har väl vagnar? — Ja visst! en berlinare, en kalesch och en kabriolett. — Och hästar? — Sex draghästar och två ridhästar. — Jag tager berlinaren, kaleschen och fyra hästar, reser till Krusthal och återvänder derifrån i afton med våra aktörer, dem jag skall instruera i deras roller; frampå natten anlända vi hit och installera oss i slottet, till Ers Höghets tjenst. — Mycket bral men innan ni reser, så ber Jag eder att svara baron Pepinster, som anhåller om en audiens. — Ja, med tvenne mycket torra och mycket ministeriella rader, som skola uppehålla honom tills i morgon. Vi måste möta honom med vapen i hand . . . Se nu är biljetten skrifven, men huru skall jag underteckna den? Namnet Balthazar passar föga för en tysk excellens. — Ni har rätt; ni måste ha ett annat namn och en titel: jag gör eder till grefve af Lipandorf. — Tack, Ers Höghet. Jag skall på ett värdigt sätt bära denna titel, och jag skall redligt återlemna den åt er, jemte min portfölj, efter komediens slut. Grefve Lipandorf undertecknade biljetten, som Wilfrid fick i uppdrag att öfverbringa till baron Pepinster; derefter, sedan vagnarne blifvit förespanda, afreste han till Krusthal. Tidigt följande morgon, hade furst Leopold sin grand lever, hvarvid han uppvaktades af alla dignitärerne vid hans nya hos. Så snart han var kladd, emottog han damerna med fullkomlig gräce. Damer och herrar hade ikladt sig sina bästa theaterkostymer; storhertigen visade sig högst tillfredsstald med deras hållning och sätt att vara. Efter de första artighetsutbytena, skred man till utdelningen af titlar och embeten.