Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1854, sida 1

— ——W——77 försoning och glömska af det framsarna, så å. terstår för Espartero att blidka och vinna fle. ra andra vigtiga och inflytelserika particheser, såsom de i hufvudstaden uppträdda generalerna Valdes och Iriarte, de till Spanien återilade bröderna Concha o. s. v. De spanska rörelserna, af hvilka man dock stroligtvis ännu endast sett en liten början, hafva emellertid sin återverkan i de öfriga länderna i södra och mellersta Europa. Till oroligheterna i Italien, också endast ett förespel till hvad som derstädes väntas, anses bestämdt impulsen vara gifven af händelserna i Spanien. Alven i Paris sägas dessa händelser halva verkat en öfverretning i det revolutionara partiet och de hemliga sallskaperna. PoliSen vill tillochmed hafva kommit en komplott på spåren, hvars syftemål säges hafva varit att låta springa en helfvetesmaskin eller lägga något slags försåt för kejsaren, när han skulle besöka Louvren. En femtio arbetare hafva blifvit arresterade. Att Österrike, som lefver och hafver sin varelse endast och allenast i militärdespotismen, skulle känna sig högst oangenämt öfverraskadt af hvad som tilldragit sig i Spanien, är lätt begripligt. Den ton, som den halsossiciella franska pressen antagit rörande dessa tilldragelser, säges hafva förefallit Wienerkabinettet både anstötlig och betanklig. Det har, enligt hvad som förljudes, begärt förklaringar af vestmakterna rörande deras hållning i spanska angelägenheterna. Sådana förklaringar skola äfven erhållits och synts Österrike fullt tillfredsställande. Man vill veta, att vestmakterna blifvit ense om att understödja Espartero om han råddar. thronen. Österrike synes bestämdt komma att besätta Donaufurstendömena. Dess gesandt i Konstantinopel har redan hos Porten, i strid med lord Stratford, genomdrifvit, att de förra furstarne, Ghika och Stirbey, skola återinsättas i sina värdigheter. Dessa herrar hafva regerat illa, och derför hade lord S. ett par andra kandidater på förslag, men den gången öfverflyglades han af det österrikiska inflytandet. Men, om nu än österrikiska trupper inrycka i furstendömena, så tages det dock nu temligen allmänt för gifvet, att dervid all sammanstötning med Ryssarne undvikes. Det går alltså som vi alltid sagt, alt Österrike endast uppträder för att rädda Ryssland och betäcka dess återtåg. Det drilver imellertid sitt spel så siat och illistiskt, att Englands ministrar i parlamentet förklara, att de tro sig kunna räkna på dess samverkan! Den armfb, som Österrike har sammandragit vid gränserna emot Polen och Donaufurstendömena, säges utgöra 335,000 man. Månne det dock icke häri ligger en öfverdrilt? Preuss n, eller rättare dess ömkliga och oefterrättliga regering söker icke ens dölja sina ryska sympathier. Den lär tillochmed vilja draga sig tillbaka från den oskyldiga Wienerkonferensen, som endera dagen säges skola hafva ett nytt möte för att sysselsätta sig med vestmakternas gensvar på Österrikes meddelande af de ryska propositionerna. Såsom det nu upplysts i engelska parlamentet har Österrike inskränkt sig till blotta delgifvandet af dessa propositioner under anhållan, att få veta vestmakternas mening om desamma. Preussen har, såsom det