Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1854, sida 2

ben stora politiska frågan. Utländska blad af mer eller mindre officiell egenskap hafva, såsom bekant, begynnt med allvar tala om Sverges delaktighet i kriget och om de förmåner, hvilka till följd deraf skulle komma oss till godo. Man talar om ingenting mindre än Ålandska öarnes återställande till moderlandet och hela Finlands återförening med det gamla brödralandet. Beiesynnerligt nog har den svenska pressen lemnat det stora ämnet nästan ovidrördt. Om detta å ena sidan kan anses såsom ett bevis på sans och försigtighet, att icke låta sig hänföra af förespeglingar, hvilka i verkligheten kunna komma att visa sig illusoriska, så synes det ock å den andra deri ingå ett visst klenmod, en misströstan till våra krafter, eller ock likgiltighet för den framtid af storhet, som vinkar oss, hvilket allt sticker mycket af mot det gamla svenska öfvermodet och begäret efter makt och ära. Anledningen må emellertid vara hvilken som helst — det faktiska är, att nästan alla de röster, som i vårt land höjt sig i denna sak, hafva prisat neutralitetstillståndet och afstyrkt allt deltagande i kriget från svensk sida ända till dess vestmakternas seger och Rysslands totala nederlag vore gilna. Då, menar man, då kunde det vara skäl för Sverge att gå öfver på segervinnarnes sida, för att få sig några smulor med af det rika bytet. För vår del hafva vi ej kunnat rätt förlika oss med en sådan, rent ut sagdt, lumpen politik. Då man vid slera tillsallen yppat, att Sverge förr eller sednare måste deltaga i den stora striden, och då vi ansett att de härom från höga källor utgångna yttranden icke varit beräknade endast på att för tilfället genomdrifva beviljandet af stora anslag, utan verkli gen varit stödde på ärliga afsigter, så hafva vi ej kunnat undertrycka den tanken, att deltagandet i kriget å Sverges sida borde ske ju förr desto helldre, emedan det nu rådande s. k. beväpnade neutralitetstillständet, hvarunder trupper sammandragas och ätskiljas, asfsändas och återskickas efter för den oinvigde outgrundliga planer, kostar oss rätt betydligt, utan att vi för dessa kostnader skörda hvarken nytta eller ära; emedan det synts oss, att Sverges skyndsamma och krastiga deltagande skulle på en gång hafva gjort kriget hastigare och mindre utarmande för det olyckliga Finland, samt slutligen emedan vi, genom ett tidigt och kraftigt uppträdande, kunnat göra rättmätiga anspråk på hvad som eljest kanske skall lemnas oss såsom nåd, icke för vår skull, af aktning och tacksamhet för oss, utan för att göra oss till ett redskap för Rysslands återhållande inom vederbörliga skrankor. Nu kan det synas en och annan beqvämt, att på det sistnämnda sättet, utan egen ansträngning,