Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1854, sida 1

märkningar, hvile detsamma såsom et Riksens Ständers utlåtande, hvaröfve först vid nästa Riksdag, och då endas med Ja eller Nej, skall kunna beslutas och gälle då föreskriften i 75 Riks dags-Ordningen. Göras åter i Riksstån dens plena emot Utskottets yttrande an märkningar; blifve de, hvilka hvarje Riks stånd särskildt förklarar utgöra dess ge mensamma tankar, till Konstitutions-Ut skottet hänvisade. Utskottet åligge då att samtliga Riksståndens tankar till et helt utlåtande i möjligaste måtto sammanjemka, och, om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem derjemte till samtliga Riksståndens behandlande anmäla. Förena sig derefter samtliga Riksstånden om ett enahanda utlåtande, hvile det tili slutligt antagande eller förkastande på tid och sätt som ofvan föreskrifna äro. Blifva åter något Ständs tankar i någon eller några delar skiljaktiga från de öfrigas, och samma Stånd sig icke efter de öfriga fogar; varde Konstitutions-Utskottet, genom val af Riksståndens plena, till slutlig jemkning förstärkt till ett antal af tjugo personer af hvarje Stånd, hvilka, genom samfälld omröstning, skiljaktigheterna förena, och det dymedelst fullständigt beredda utlåtandet hvile sedan till Riksens Ständers afgörande, som ofvan sagdt är. 1812 års Konstitutions-Utskott och likaså Riksstånden, hade icke ansett nödigt, att i sammanhang med detta tillägg till 56 Reg. formen, göra förändring i den 81 F:s ordalag. Man kan ock med skäl säga, att en sådan förändring icke var behöslig, deräst ej någon vill söka bortkrångla ordens tydliga mening; men beklagligen göras försök dertill ganska ofta, under de partistrider, som nu föras emellan Riksstånden, och isynnerhet ifrågakomma de, då Regeringen lyckas att få Konstitutions-Utskottet på sin sida. Då vilja dess anhängare drifva den satsen, att endast 81 får tillämpas, men icke 56 FH, oaktadt denna sednares stadgande dels spec elt rörer beredningen af grundlagsförändring, och ett specielt lagstadgande alltid anses böra gälla framför det allmänna principstadgandet, dels blifvit af Ständer antaget och af Konungen stadsastadt, sex år efteråt; således i fall verkligen skiljaktighet finnes, det nya måste anses upphåsva det äldre, i den del de kunna vara olika tydning underkastade. Jemför man emedlertid begge dessa 44 56 och 81, kan enhvar finna, att den olikhet, —— —————