Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1854, sida 1

Sedan de upprörda känslorna börjat något lugna sig efter detta oväntade och gripande uppträde, och man åter hunnit samla sig för fattningen af de händelser, som kunnat föranleda ryktet om Ingeborgs död m. m., uppstod en mängd frågor och förklaringar, af hvilka vi, för att undvika en öfverflödig vidlystighet, vilja förbigå de förra och af de sednare inskränka oss till hvad utredningen af händelsernas orsaker egentligast kräfver. Som läsaren torde påminna sig, erfor Hysing underrättelsen om Ingeborgs död under omständigheter, som ingalunda lemnade några anledningar att betvisla dess sannfärdighet. Så mycket större blef derför hans öfverraskning då han vid fångarnes ankomst till Stockholm erfor att Staels maka skulle vara deribland. Troende att ryktet derom berodde på ett misstag, ilade han genast att uppsöka Du Rietz, hvilken icke allenast bekräftade det, utan ännu mera förvånade sig öfver, att detta kunde vara Hysing oväntadt, enär han vid afresan från Moskau lemnat ett bref till värdinnan i Ingeborgs boning att framställas till Hysing, hvilket innehöll en underrättelse om det verkliga förloppet, hvilket återigen varit det, att Ingeborg, för att efter Staels undkommande, och den tjenst Tschammer mot henne kunde åberopa genom den utverkade lindringen för Du Rietz, sätta sig i säkerhet för alla slags förföljelser från hans sida, samt ock för att kunna erhålla det kära systerliga umgångessällskapet af Ebba, begagnat sig af fru Linstens död, för att med Du Rietzs biträde låta utsprida ryktet om sin egen, och sedan under den verkligen aflidnas namn med honom återvända till Kasan, der hon alltsedan lefvat i hans och sin systers hus, ett mål för begges ömhet och hulda deltagande. Vid denna underrättelse blef det Hysing ganska klart, hvarför de många bref Stael efter sin flykt, och innan han kände ryktet om Ingeborgs död, skrifvit till henne, blifvit obesvarade;