Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juni 1854, sida 2

kiksdagen. Diskussionen om Tulltaxan. (Forts. fr. N:o 137.) Salt: kok-, n. v. t. I tunna 36 sk.; utsk. 13 sk. Tullfriheten för koksalt, som införes för tillverkning af soda, skulle upphöra. Bifölls hos Adeln. — I Prestestandet uppstod en diskussion, hvilken börjades af brosten Mahlunder, som anmärkte att den af ut-kh:t föreslagna tullnedsättningen medför en förlust af 98000 rdr för statsvorket, utan att gifva någon egentlig fördel ät den fattige, då den fördelad pr kappe skulle göra varan omdring 8 rst. billigare, hvilka troligen ej komma den fattige till godo, utan stryka i köpmannens ficka. Talaren vill ha tullen till 36 sk. — Doktor Sandberg. Att salt år en nödvändighetsvara, hvilken bör vara tullfri eller sättas med en låg tull, är vål odisputabelt. Någon vinst måtte väl ock nedsättningen medföra, om ej så stor, då den fördelas på en liten qvautuet. Den skall väl bidraga till en större import af varan, hvilken genom en friare konkurrens skall medföra nedsatining å priset. Då den af regeringen föreslagna nedsättnivgen medförde fördel, har man väl ej skål att betvisla att ju icke samma operation af representationen skall medföra samma verkan. Den som förnekar detta, den som anser denna nedsättning så ringa all den ej kan medföra någon fördel, skall med samma skäl kunna påsa att en sorböjning af 333 Å ej skulle komma att trycka den sattiga befolkningen, utan blott medföra en foörökad statsvinst af 60 å 70,000 rdr. Regeringen har lyssnat till de behosvandes rop. Ständerna, eller åtminstone denna sjerdedel, tyckas ej vilja hafva öra derför. For sin