de hufvudsakligen bestå. eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas, att draga en värdetull af 25 x. För närvarande åro de alla belagda med en sådan tull af 334 . — Bifölls. Smör: n. v. t. psr lipsp. I rdr 16; utsk. I rdr. Utsk:s förslag bifölls i Presteståndet, men nedsattes i Adeln och Borgarståndet till 32 sk. — Hos Adeln uppträdde först hr v. Koch, Nils, som producerade sjelf på sina egendomar en rätt betydlig qvantitet smör, men trodde sig likväl handla, ej mindre i producenternas än konsumenternas intresse, äfvensom i statsinkomsternas, då han föreslog tullens nedsättning till 32 sk, Hr Wolffeldt fann det vara en ytterligare orättvisa att, sedan man, i följd af det härda beslutet i bränvinsbränningsfiågan, nedsatt värdet af spanmål och potates, samt derigenom tvingat jordbrukaren att vända sig åt ladugårdsskötseln. att nu äfven biådstortadt nedsätta tullen på ladusårdsprodukter. Han tillstyrkte bifall till utskottets förslag. I enahanda mening yttrade sig frih. Cederström, C. R. Deremot talade hr Adler!org, frih. Raab, A. C.. hr lljerta, I. J., br Brakel, M. samt generaltulldirektoren frih. Gyllenhaal. C, för nedsättning till 32 sk. tull, såsom det enda medel att förekomma smuggling, hvilken nu idkades i stor skala och medförde en betänklig demoralisation, i följd af falska produktionsbevis m. m. Efter votering nedsattes smörtullen till 32 sk. med 67 rö ter mot 37. I Bondeståndet uppstod en lång diskussion. Rudberg, v. talman Svartling, Petter Mårtensson, Pelter Jönsson, Medin och många med dem voro för bibehållandet af gamla taxan. Ola Månsson, med hvilken f. v. talmannen Per Ersson, Lagergren och Nils Nilsson från Örebro m. sl. instämde, Matts Persson, med hvilken Elof Andersson instämde, Nyqvist, med hvilken Lars Gustaf Andersson instämde, Sahlström, med hvilken Petter Gabrielsson, Lars Rasmusson, Johannes I Nilsson från Bohus län och flere andra instämde, Eric Ersson från Gesleborgs län, Anders Persson från Ö— rebro, med hvilken Anders Persson från Östergöthland och slere instämde, Juhannes N:lsson från Skåne och Nils Larsson, med hvilken Saudberg förenade sig, talade alla för bifall till utskottets förslag. Sahlström I genmälde Petter Jönsson, som trodde att tullen på smör ej skulle ha inflytande på svarigh ten att utgöra grundskatten, anförande att det ej år mindre än 17 län som fått sig smör tillagdt såsom skattetitel vid skatteförenklingen, och att många andra persedlar dertill blifvit förvandlade, så att den som nu skattar ett pund framdeles kanske kommer att skatta mångdubbelt slera pund af denna vara, och således borde det vara tydligt att en prisstegring derå, genom tullen, skall blifva ganska känbar äfven för jordbrukaren. Den af utskottet föreslagna tullen utgör emellertid ungefär 4 sk. pr skälpund af denna nödvändighetsvara, och att genom ett sådant fördyrande af smör tvinga den fattige att undvara all njutning af detta oundgängliga och goda lifsmedel, är både hårdt och oklokt. Annorlunda göra utlänningarne, som på allt sätt bemöda sig att skaffa arbetaren hans behof för godt köp, och såmedelst göra honom nöjd och belåten samt medverka till hans kroppsliga och andliga välbefinnande. Så borde man äfven göra här i Sverge, i stället för att på allt sått söka beröfva honom alla lifvets njutningar (Petter Jönsson hade sagt att man borde spara på smörgåsarne). Om man ej i tid toge sig i akt och valde den väg som rättvisa och menniskokärlek anvisade, så skulle det kunna hända, att arbetsklassen en dag uppträder och på grund af sina menskliga rättigheter fordrar och tager hvad man nu, då ingen representant från densamma höjer sin röst inom representationen, förnekar den; man skall då förgäfves ångra sitt förra handlingssätt och finna att man beklagligen undanhållit sina medborgare deras rätt tills man ej mer kan gifva den, emedan det då ,år för sent-. — Ola Månsson, som utvecklade de skäl utskottet anfört, då det åberopat erfarenheten om den höga tullens verkan till ett utomordentligt smuggleri, frågade äfven motstandarne. Petter Jönsson, Svartling, m. sl., som påstått att 16 sk. mer eller mindre i tull på ett lispund smör icke skulle göra den sattige något, då det blott utgjorde något öfver nio runstycken pr skålp., huru de kunde använda sådana skäl? Om 9 rst icke gjorde något för den fattige, när han köper sitt smör, hvad skulle då dessa runstycken kunna göra den besutne, den bergade eller förmögne då han säljer sitt smör? Det måtie väl göra honom mycket mindre att undvara några runstycken, än den fattige. — Nils arsson uppdrog en talla af de brott som den höga smörtullen soranledt, erinrade om det ofantliga smuggleriet i Haparandatrakten, om bedrägeriet med de falska produktionsbevisen och huru man slutligen, då saken upptäcktes och ransakning skulle företagas, bortröfvade dessa falska produktionsbevis genom inbrottsstöld. — Vid votering segrade de som voro för utskottets förslag att nedsätta tullen å smör från I rdr 16 sk. till I rdr pr lisp. med 39 röster mot 29, och Y. talmannen Svart ling reserverade sig. Här stannade alltså 2 stånd mot 2, — för I rår per lisp. och för 32 sk. (Fort-.) — —— — —