Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1854, sida 1

röst, visade han icke något minne af den föregående aftonens juppträde; och både Tepatis och Ebba undveko sorgfålligt att I vidröra hvarje ämne, som de fruktade kunde återkalla det, eller anslå de känslor, hvars uppdrifna våldsamhet de tillskrefvo hans tillstånd. I Sedan de förut anförda motgångarna brutit löst öfver de svenska krigsfångarne i Kasan och de med dem förbundne, Idrog sig det olycksbådande molnet emot kamraterna i Sviatski, och utskickade sin åska lika oforberedt och krossande öfver dem. Att beskrifva hur den der nedslog, de förhoppninIgar som den krossade, den förbittring den antände, m. m. skulle endast blifva ett upprepande af hvad vi nyss anfört. Kommendanten i Kasan, som blilvit val underrättad, icke allenast om företagets hela vidd och utsträckning, utan äfven om upphofsmannen och dess förnämsta handtlangare, hade nemligen, så snart han hunnit ölvertyga sig om angilvelsens rigtighet, sändt ett ilbud till sin konfrater i Sviatski, med underrattelse derom, och förhållnings-order i afseende på de mått och steg han hade att vidtaga. Till dessa hörde, att han genast skulle afsånda Rähl och tolf andra — hvaribland vi finna de sörutnamda kunskaparne samt Du Rietz — till Kasan, under sträng bevakning, på det han, (kommendanten,) måtte förmedelst sin stränghet mot dem ådagalagga sitt underdåniga nit i sin monarks tjenst, intill dess belallningar hunnit inhemtas om den speciellare behandling som mot dem vidare skulle användas. Ebba stod Just vid fönstret, och ett stycke från henne Brinck, som försökte att framkonstla en viss glädtighet i sitt väsende, för att derunder dölja de dyningar efter gårdagens qval som rörde sig i hans bröst, och förjaga alla misstankar emot sig, då plötsligen Röhl och hans medanklagade, sammankopplade såsom brottslingar, på några eländiga ryska fordon kommo färdande förbi på gatan. Vid denna bedrosliga syn uppgaf Ebba ett rop och gömde ansigtet i sina händer. Brinck skyndade till, men hon sade: — Se icke dit! För ert lugns skuld se icke dit, Ni kan icke uthärda dervid!