Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 maj 1854, sida 2

handlad jord. man äfven vara betänkt på andra gödningsämnen. Försök hade skett vid Ultuna med benmjöl, försatt med svafvelsyra, hvilket beredt en stark växt. Under drillarne lades brunnen gödsel, hvarpå drillarne genast sammanpressas och fröet sås tillsammans med benmjölet. — Hvad torfaska anginge, vore det kändt, att man i gamla tider sådde rofvor på svedjeland, hvilket gick väl för sig. — Torrt lof samladt och utbredt på åkern och på stället afsvedt, samt rofvorna derpå sådde i rader, har varlt särdeles fördelaktigt. Detta är ett sätt. Den som har guano gör dock naturligtvis bäst att använda detta. — För undvikande af missförstånd ville tal. upplysa, att ryttm. Möller med svenska rofvan menade kålroten, hvilken bör sås så tidigt, som hr Möller nämnt. — Det är kändt att man ej bör dröja med rofsådden. I allmänhet är det visst, att rofodlingen om den omsorgsfullt bedrifves, skall lyckas väl i vårt land, säsom man sett på Degeberg. Men på olika orter kunna olika medel användas, och tal. önskade dem alla framgång. Hr Odelbery ville afven draga ett stra med till de erfarenhetsrön, som här blifvit samlade. — I början var det vanligt att man sådde roffröen i drill på kammarne, men man fick då oftast missvext, och det var ej loppmaskens fel, utan torkans. Man begyate då försöka en annan method och sådde ej på drillarne, utan snarare i fördjupningarne. Det euklaste medlet vore (så vidt res:n förstod talzns mening) att plöja fältet, med omedelbar harfning och derefter göra sådden, längs eftet saltet i fåror uppdragna med en radvisare, som kör på en gång 9å12 fåror, med grofva träpinnar, på en alus afstand från hvarandra. Då fröet sås i dessa rader kommer det djupare ned än jordytan och är ej då så utsatt för torka, som i drillarne. Efter sådden vältas med en lätt vält. — Hvad såningstiden anginge, trodde tal. att endast kålroten borde sås mycket tidigt, i afseende å den vanliga rofvan medför tidig sådd flera olägenheter. Rofvan blir svampig och ej smaklig samt löper i frö. Dess egentliga vegetationstid är under Juli månad. — Under Augusti och September tiltager den i massa, hvilket ej skulle ske, om sådden skedde tidigare. — Torkan vore den svåraste fienden, värre än leppan, den öfvervinnes dock genom sådd i fåror, då jurden är fuktig. — Hvad fröslag anginge, så fick talaren en gång 32 slags frön, hvilka såddes lika, på samma dag och på lika beVid upptagningen lemnade 31 slag alldeles samma resultat, men ett slag var så öfvervägande, att det lemnade 50 Z bättre skörd än de andra. Denna sort är lång och växer mest ofvan jorden. Hr Nonnen. Bland de olika försöken, som blifvit vid Degeberg gjorda i londtbruksväg, hade rofodlingen lyckats bäst; sedan han börjat anslå I tunnl. jord för denna odling, så hade tal. i år dertill anslagit 30 tunuland. Iagen svärighet hade varit, att för rosvorne begagna lösare jordmån; svårare hade det varit att få dem att gå i lerjord. Under 24 år hade rofodlingen vid Degeberg alldrig misslyckats. — Till de upplysningar i ämnet, som redan blifvit lemnade, ville tal. namna, alt fröet bör sås temligen tjockt — till 6 28. på tunnlandet — för att mota jordlopporna. — Hvad saningstiden angår, så vore tidig sådd med allt skäl förordad. Dock må man för hvarje ort utröna den period, som är tjenligast. — Lopporna äro mera sällsynta efter midsommar och borde man derfore så antingen tidigt eller sent; minst passande är mellantiden. De svampiga rofvorna böra säs sednast, ofta efter midsommar, men man bör så flera sorter, ifall nägon skulle misslyckas, och deribland framför allt kålroten. Den hvita langa rofvan lemnar stor qvantitet, men är mera svampig. Tal. redogjorde härefter för dels rofsådden, dels åkerns gödsling, hvilken man återfunnit i hans årsberättelse till Landtbruksakademien. Rörande guanon, hvilket br Nonnen ansäg vara ett förtrassligt gödningssämne, om, god vara erhålles, varnade han för de manga forfalskningarne och hänvisade till det handelshus, som har kontrakt om guanons hemtning, nemligen Gibbs C:o. Alt taga guanon i allmänna handeln duger ej, och den äkta vore svår att erhålla och måste beställas ett år förut. — Ett annat godningsamne, Som begynner väcka stor uppmärksamhet är natronsalpeter, som sås af de naturliga tillgangarne i Chili. Det är så verksamt, att den ringa qvantiteten af 50 å 60 44. per tunnl., blandadt med dubbla qvantiteten salt, lemnar förvånande resultater. Ännu är det dock mycket dyrt. Hvad anginge samlandet af eget roffrö, så ansåg tal. det medföra mänga olägenheter, särdeles i större qvantiteter, och tal. hade derför under sednare åren forskrifvit sitt roffrö från England, hvarifrån det nu erhåles allt billigare. Ryttm. Möller förskref guanon direkte genom en importör Mejer i Liwerpool, och hade sedan dess ej rönt svårighet att få god och äkta vara. Guanon hade vunnit stort förtroende i Halland och Skåne; t. 0. m. bönder och torpare hade begynnt använda den. Tal. förordade lifligt detta gödningsamne och trodde icke alt någon, som begynnte dermed, skulle ångra sig. Hr Nathorst ansåg tiden för sådden bero på lokala förnållanden, hvilka hvar och en borde sjelf profva. — Hvad slagen af rofvor anginge förordade tal. kälroten, som i England blifvit erkänd bäst, och som äfven borde företrädesvis odlas i sitt hemland. Hr Nonnen upplyste att kälroten i England blifvit sörbättrad genom urval af frö, och finner man häraf hvilken makt menniskan äger öfver naturen, derest hon forstår använda den. — I afseende å sättet för guanons användning varnade tal. för att låta fröet komma i direkt beröring med guanon. Sedan hr Odelberg lemnat nägra upplysningar i afseende å sättet att erhålla raka fåror, var diskussionen öfver detta ämne slutad. Riksdagen. Diskussionen om Tulltaxan. (Forts. fr. N: 28