Rooth uppgisvit, trodde tal. vara ett misstag, beräknande han den till blott omkring 22 proc., handelsoch sjöfartsfondsafgift inbegripna. Förklarade sig i allmänhet anse kaffe, th, specerier, vin etc. vara sådana varor, som borde draga tull. Hr Nygren yrkade bifall. Hr Stolpe likaså, instämmande i öfrigt uti hvad hr Cassel yttrat om kaffets inflytande i sanitärt hänseende, till stöd hvarför han åberopade provincialläkarnes rapporter, hvari klagas öfver den omåttliga kaffeförtäringens skadliga inflytande. Hr Palander förordade bifall, emedan han trodde ingenting vinnas genom en återremiss. Hr Wedberg yrkade den af hr Hjerta föreslagna nedsättningen. Hvad angick kaffets skadlighet, trodde talaren dermed ej hafva sig så farligt. Han hade sjelf alltid varit stor älskare af katie och mår rätt bra ändå, sastän han nu är 60 år. Hr Brinck ansåg det man borde spara de 4 rst. för statsverket, till dess man kommer till de verkliga lifsförnödenheterna. Hr Rooth förmälde sig hafva hemtat sina ofvannämnda uppgifter ur Svenska tidningen för den I Maj, och då han förmodade att hr Schwan hyste mycken respekt för notiser i det bladet, så hoppades han att hr S. skulle återta gå sin anmärkning. (Munterhet). Hr Malmborg ville bifall, och upplyste att, så vidt han kände, smugglades nu ej kaffe i de södra orterna. Hr Wallenberg erinrade, i asscende på frågan om kaffets ohelsosambet, alt detta påstående var mycket gammalt; citerande han en fransysk skalds bekanta gemäle på en läkares påstående att kaffe var ett gift: ÅGet måtte då vara ett mycket långsamt dödande gift, ty jag har nu druckit I kaffe i öfver 80 är. Hr Schwan ville, med anledning deraf att man Åberopat Sv. tidn. såsom en auktoritet, upplysa, att det bladet aldrig för honom varit eller blir någon trosarikel. Visade genom en kalkyl att tullen nu utgör högst 25 på verkliga värdet, och således långt ifrån de 40 2 som den halsofliciella uppgisvit. Lycklig den, slöt tal., som tror på den, men jag gör det icke. Utskottets förslag bifölls. — Detsamma skedde ock i de öfriga stånden. Kardor och Kardlåäder n. v. tullt. pr skålp. 6 sk. Utskottet 3 sk. — Bifölls. Klåder : n. v. tullt. har härför två rubriker, den ena gång-, linneoch sängkläder, ej specificerade med en värdetull af 334 2; den andra under benämningen andra slag, med förbud. Utskottets förslag, som borttaga förbudet, uppstaller: Klåder, gång-, ej specificerade, införtullas med 50 o 2 förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består, samt med 100 Å bördbinins i samma tull, om persedeln är försedd med spetsar, blonder, galoner eller broderier. Anm. uppstår svårighet, att bestämma hufrudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta tullafgiften. Utskottets förslag bifölls af alla stånden. I Presteståndet fann dock prosten P. C. Arosenius den af utskottet föreslagna tullsatsen för låg och ville hafva den höjd till 100 procent, emedan i annat fall något skydd ej gafs åt den inhemske arbetaren; dertill ville han ur tull-underrättelserna — der det heter: aw kläder, tillhörande sjöfarande eller resande, när de äro synbart brukade, eller, af egarne sjelfva medförde, pröfvas icke öfverstiga deras personliga behof, må tullfritt införast — hafva borttagne orden -eller af egarne eic. etc.; ty ett qvarstående af dessa ord skulle blott gifva fortsatt anledning till det missbruk att personer resa utrikes för att ekipera sig, och komma hem utan att ) betala tull för sina kläder. I England uppgaf tal. det skulle vara så bra, ty der tar man af den resande hans kläder, i fall han har mer än han går och står uti. — Prosten Lindberg, komminister Beckman, professor A; gard och prosten Melin tyckte att 50 proc. skydd för . det inhemska arbetet kunde vara nog, då tyget alltid skall draga den tull som är utsatt. — Utskottets förslag gillades. I Borgareståndet uppstod en längre diskussion, hvarunder br skräddaremästaren Spånyberg, understodd af hrr Hesselgren, Almgren och Henschen, yrkade att förböjningen å kläder, utöfver den tull tyget drager, mätte blifva 100 3 i st. s. 50, hvilket likväl med framgång bestreds af orr Kock, Nygren, Wern, Bjorck, m. fl., så att Utsk:ts förslag bifölls med 24 röster mot 10. Lika litet lyckades hr Spångberg genomdrifva sitt förslag, att ur tulltaran få utstrukna de ord, som berättiga resande, att medföra så mycket kläder, ,som prosvas icke öfverstiga deras personliga behos. I Bondestån det yrkade vice talm. Svartling bibehållande af förbudet mot kläders införande, duck utan framgång. Knappar, af sammansatta eller såsom arbetade ej specilicerade ämnen, n. v. t. pr skälp. 32 sk. Utsk-t 16 sk. — Bisolls. Knifvar: n. v. tullt. uppställer denna artikel under 3 rubriker: rak-, pennoch andra slag, samt gafflar ej specificerade, med tullsats för de 2 första af 16 a 8 sk. per stycke och för den tredje I rdr per fö, — Utskottet föreslår: Rakoch penn-, med eller utan fodral, per fb. 1 rdr Tälj-, sjömansel. gröfre arbets-d:o — 12 sk. Bordsoch andra slag, ej specisicerade samt gafflar: med träcl. hornskast d:o — 16 — Med skaftet af samma ämne do — 32 — Utsk:ts förslag bifölls. Koppar: n. v. t. Utsk:ts förslag. Rå, 1 SkyL. stap. v. 5: — I: — Gårad d:o 20: — 4: — Smidd, valsad eller gjuten: Plåtar och andra ämuen sor ytterligare bearbetning d:o 33: 16. 6: 32. Bleck och spik till sartygs sörhydning d:o 1: 32. 1: 32. Andra helfärdiga arbeten per f. — 17.6 — 6 Utskottets förslag bisölls. (Forts.) — —