Monitörens notis om Ryssarnes nederlag vid Turturkai sörekommer oss afven bero på något missförstånd, enär detta nederlag, som skulle ägt rum så tidigt som d. 15 Mars och alltså icke skulle stå i någon förbindelse med Donauöfvergången i stor skala, alls icke omnämnes i Wienerbladen. Hvad som med säkerhet kan inhemtas af ofvanstående underrättelser är att Ryssarne med en större styrka gått öfver Donau på 3 å 4 punkter vid Braila och nedanför denna stad och inryckt i Dobrutscha. De synas alltså vilja taga samma väg som 1828. Något motstånd synes de ej hafva rönt. Det sammandrabbande, hvaraf Turkarnes i den sista Wienerdepeschen omförmälta nederlag varit en följd, kan lika väl hafva förorsakats genom något försök af Ryssarne att afskära eller kringränna någon turkisk korps, som genom något försök från turkiska sidan att kasta Ryssarne tillbaka öfver floden. Denna Turkarnes passivitet är svår att förklara. År det en krigslist? Man vore nästan srestad att tro det, ty de hafva enligt all sannolikhet ej blifvit öfverraskade af fienden. Från Konstantinopel skrifves under d. 15 Mars, att redan vid denna tid Omer Pascha inrapporterat, att han väntade ett anfall al Ryssarne och vidtagit nödiga åtgärder på hela linien och att han ansåg sig vara i stånd att afslå hvarje anfall. Det bekräftar sig ytterligare, att offoch defensiv-traktaten emellan Porten och de vestra makterna blifvit undertecknad af Sultanen. Deremot hade konventionen rörande de kristnes emancipation ännu d. 15 Mars icke kommit till stånd, emedan man ej kunnat åsämjas om upphäfvandet af den kapitationsasgist, som de kristne hafva att erlägga. Man hoppades att snart äfven få denna punkt på det klara. Paskiewitsch har d. 26 Mars från St. Petersburg återkommit till Warschau. limes af d. 27 meddelar, i öfverensstammelse med M. Chronicle, att krigsförklaringen emot Ryssland förmodligen skulle beslutas i hemliga rådet d. 29 och sedan genast publiceras i London Gazette. Liktidigt med krigsförklaringen skola order tillsändas flottan att behandla ryska fartyg och undersåter som fiender, dock med förbehåll af ett rådrum för under vägen befintlig rysk egendom, för hvars bringande i säkerhet, såsom Times förmaler, 1807, när England förklarade Ryssland krig, lemnades 14 dagars rådrum. Afven denna gång har Times varit väl underrättad, ty det telegraferas från London under d. 29, att Gazette innehåller krigsförklaringen emot Ryssland och bestämmelserna om fientlig egendom i neutrala fartyg. Troligen har samma dag Frankrikes krigsförklaring stått att läsa i Monitören. Franska regeringen har låtit underrätta de handlande i Havre, att amerikanska regeringen uttryckligen förklarat sig icke skola tillåta att amerikanska medborgare emottaga ryska kaparebref.