Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1854, sida 2

mar hållet enskilt möte, förelade han ett utkast till en adress till kungen, hvilket, efter några deri företagna ändringar, antogs af 103 röster emot 9, som förbehöllo sig att senare bestämma sig. Icke en enda röst höjde sig emot adressen eller för ministeren. Monrad tillkallade derefter 2:ne andra medlemmar från folkthingets motstående sidor (Hall och J. 4. Hansen) för att med dem ändtligen redigera adresssutkastet, hvilket framlades den 10 i folkthinget af Monrad sjelf och i landsthinget af Boscrup. Det lyder som följer: Alranådigste konung! Folkthinget (Landsthinget) vänder sig till E. M. med tillit och förtröstan; Ni endast kan befria oss från den oro och det bekymmer, som plåga oss. Hittills hafva vi sökt att arbeta tillsammans med de män, som E. M. valt till sina ministrar. Vi hafva gjort det, ofta med uppoffring af kära önskningar och grundade förväntningar; ty vi hafva erkänt det brydsamma i ställningar och förhållanden, och vi hafva icke uttalat hvad som bekymrat oss af fruktan för att bereda E. M. några svårigheter. Men, allernådigste konung! efterhand hafva ministerens yttranden dels lagt i dagen en väsentlig brist på öfverensstämmelse i sjelfva ministeren, dels i det hela antagit en sådan karakter, att vi skulle anse oss svika vår pligt mot E. M. och vårt fädernesland, derest vi under sådana förhållanden och med en hotande framtid för ögonen vände hem utan att hafva brutit denna tystnad. Oaktadt E. M:s regering genom sin förklaring af d. 13 Febr. 1852 erkänt, att ej någon förändring kan ske i grundlagen, utan på sätt som föreskrifves i samma lags 100, så har dock statsrådets president flera gånger uttalat sig i strid med denna förklaring, så som om de förändringar i grundlagen, som den påtänkta helstatsförfattningen torde göra erforderliga, kunde hafva giltighet, utan att vara antagna af riksdagen. På den härigenom föranledda frågan, om statsrådet ännu vidhöll sin förra förklaring, erhölls ett undvikande svar, som icke kunde häfva, men deremot måste föröka de oroande tvifvel, som blifvit väckta. Alranådigste konung! Det har på det djupaste bekymrat oss, att E. M:s ansvarige rådgifvare hafva kunnat låta det vara tvifvelaktigt, om de äro i besittning af politisk pålitlighet, hafva kunnat låta det stå derhän, om de hysa åsigter, hvilka, om de finge praktisk betydelse, skulle medföra en kränkning af den utaf E. M. gisna grundlag. Alranådigste konung! I sarans stund ser danska solket upp till sin trosaste kung, som aldrig svek det under nöd och tvångsmål. Vi anmoda E. M. om att styra och ställa så, att anledningen till vår fruktan för en kränkning af det lagligt bestående tillståndet häfves genom E. M:s vishet. i FRANKRIKE. Marskalk St. Arnaud har nu utnämnts till högste befälhafvare för de hjelptrupper, som sändas till Turkiet. Han erhåller 80,000 fr. i månaden i gage och 400,000 i installeringskostnader. Gesandtposten i Konstantinopel tilldelas dock icke marskalken, utan antingen Bourguency, Gros eller Thouvenel. — Prins Lucien Murat skall resa i ett vigtigt uppdrag till Italien. — Det af lagstilt. korpsen och Senaten voterade lånet skall tillvågabringas genom en nationalsubskription. — Det berättas att på skeppsvarlven byggas landstigningsbåtar för östersjöflottan. — Regeringen berättas ärna upprätta 2:ne läger, ett vid Grenoble, hvarifrån Sardinien kan räckas handen och ett vid Strassburg. Såsom grund till denna afsigt angifvas de senaste underrättelserna från Osterrike och Preussen, hvilka skola hafva öfvertygat regeringen att dessa begge makter icke skola ansluta sig till Frankrike och England på så sätt som dessa makter önskat. Delacour, Baraguay dHilliers företrädare i Konstantinopel, har utnämnts till gesandt i Neapel. De franska hjelptrupperna skola inskeppas i Toulon från d. 15 till d. 20 dennes. Fyra örlogsfartyg hafva beordrats från Toulon till norden för att ansluta sig till östersjöflottan. SCHWEIZ. Förbundsrådet har i ett cirkulär till kantonerna förklarat, att dess fasta beslut är att under alla händelser bevara Schweiz neutralitet. SARDINIEN. Afven detta lands regering vill upptaga ett statslån. Beloppet är 35 millioner Lire. 868 sn e 2 3.