Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1854, sida 1

SFjelfskritvenhet till ifrågavarande ordförandeplatser ocl nämnde att han, vid en föregående riksdag, nödgades på grund af sitt adelskap, ehuru ung, intaga ordföran deplatsen framsör grånade och mer ersarna män. — Gresye Wrangel trodde att den ifrågavarande eftergif ten å adelns sida förr eller sednare måste göras. — Frih. Tersmeden påminte om huru svårt det är att äfven inom ett så talrikt stånd, som ridd. och adeln få ordförande-platserna väl besatta. — Förslaget blef såsom man känner, med 83 röster mot 35, afslaget. I Presteståndet talade prof. Agardh häftigt emo! förslaget, att konungen skulle äga rätt till vissa em. beten kalla utmärkte utländske män, hvilket hr A. an såg innebära ett svårt ingrepp i inhemske vetenskaps: idkares rättigheter. Deremot talade d:r Broman, prof Bring, prosten Traneus, d:r Säve och prof. Lindgren för förslaget, som ock antogs. I Borgareståndet öppnades diskussionen om konungens rätt att inkalla utmärkte utländske män, af hi Asbrinck, som satte sig emot detta förslag, såsom äfven hr Lundh, hvaremot förslaget förordades af hri Ekholm och Henschen, och blef sedermera, såsom känd är, bifallet. Förslaget om rättigheten för ett riksstånd att vägra remiss å en motion, ifall 3 af de närvarande ledamöterna derom förenade sig, bestriddes af hrr Hasselroth, Stolpe, Gustafsson, Ryden, Indebetou, Hesselgren, Björck, Wallenberg och Henschen, men förordades af brr Ekholm, Ekenman, Asker och Gezelius. Punkten om förändradt valsätt för Stockholms representanter bekämpades af hrr Gustafsson, Hesselgren, Lundh och Spångberg, på den grund att de ansågo att Stockholms handtverkare, genom detta förslag, skulle komma att aldeles utestängas ur representationen; äfven hrr Almgren och Indebetou bekämpade förslaget, hvilket deremot försvarades af hrr Ekholm, Brinck, Rinman, Kock, Asker och Schwan, som visade att faran för handtverkarne vore ingen, alldenstund de ägde vid riksdagsmannaval 26 elektorer, under det handelsklassen blott egde 24. Föslaget bifölls. I Bondeståndet talade Sahlstrom för afslag till förslaget om konungens rätt att inkalla utländske män, och med honom Anders Pehrsson m. sl., hvaremot f. talm. Nils Pehrsson, Ola Månsson m. fl. talade för bifall, hvilket ock blef ståndets mening. Rörande utlänningars naturalisation yrkades afslag af s. talm. Nils Pehrsson, Peter Jönsson, m. sl., men bifall af Ola Månsson, P. Sahlström m. fl. Tobias Lind var icke för, att på det gamla grundlagsväsendet bygga någonting, emedan han helst önskade att en ny grundlag måtte komma till stånd, men ansåg dock, att då den föregående punkten blifvit bifallen, så borde man ock bifalla denna. Förslaget bifölls.