Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1854, sida 2

handling med Porten om en konvention, som skulle underställas en konferens af de 4 makterna. Skulle ni sjelf, Sire, i fall ni vore i mitt ställe, antaga ett sådant förslag? Kunde er nationalkänsla tfllåta er det? Jag drar ej i betänkande att svara: ingalunda. Medgif mig derför för min del rättigheten att tänka liksom ni. Hvilket E. M:ts beslut än månde blifva, för en hotelse skall man icke se mig vika. Mitt hopp står till Gnd och till min rätt, och Ryssland, derför svarar jag, skall 1854 visa sig vara detsamma som 1812. Om likväl E. M., med mindre likgiltighet för min ära, vänder tillbaka till vårt program, om ni uppriktigt räcker mig er hand, liksom jag i detta sista ögonhlick bjuder er min, då vill jag gerna glömma det kränkande det förflutna kan hafva haft för mig. Då, Sire, men äfven blott då, skola vi kunna underhandla och måhända blifva sams. Inskränker sig er flotta till att förhindra Turkarne ifrån att föra nya trupper till krigsskådeplatsen, så vill jag gerna lofva, att de icke skola hafva något att befara af mina angrepp. Vill ni sända mig en underhandlare, så skall jag emot taga honom på ett passande sätt. Mina vilkor äro bekanta i Wien: de äro den enda basis, på hvilken det är mig möjligt att inlåta mig i närmare förhandlingar. Jag ber er, E. M., att vara öfvertygad om uppriktigheten af de känslor, hvarmed jag är, Sire, E. M:ts gode vän. Nikolaus. Såsom man ser, kan den sämsta sak upphjelpas af en skicklig och syndig advokat! Det manifest, som czaren utfärdat till sitt solk och ur hvilket vi härom dagen lemnade ett utdrag, är dateradt d. 21 Februari (9 Febr. g. st.) Detta manisest utgör på så vis ett motstycke till sranska kejsarens throntal, att det liksom detta klart och tydligt betecknar kriget såsom oåterkalleligen gifvet och vädjar till nationernas känslor. En väsentlig skillnad finnes det dock imellan dessa statshandlingar, bestående deri, att czaren i sitt manifest förnämligast lägger an på sina Ryssars trosnit och framställer kriget som en kamp för religionen, under det Napoleon kittlar Fransmännens nationalära och sosterlandskärlek. Det ryska manifestet varder i sin helhet återgifvet i morgon.