stration d. 24 Febr. 300 personer ha till följe häraf blisvit arresterade och älven andra försigtighetsmått vidtagits. — Ett kejserligt garde bar inrättats. ENGLAND. Efster öfverste Sibthorps muntrande anförande i underhusets möte den 20, konstituerade sig huset till komit och antog marinbudgeten. Denna uppgår till en summa af 17,000,000 L. Den öfverstiger dock icke fredsbudgeten (t. v. det förstås) med mera än 21 mill. I mötet d. 22 företogs till behandling komiteutlåtandet. Detta antogs utan en enda fientlig anmärkning, en märklig motsats till förhållandet de föregående åren, då dylika anslag först beviljats efter flera veckors heta strider med oppositionen. Sjelfva Hume, den ilrige förfäktaren af besparingar, afstod vid detta tillfälle från all opposition, förklarade sitt fulla bifall till regeringens politik i turkiska frågan och lofvade henne sin röst i afseende på alla åtgärder, som krigets kraftiga förande kunde göra erforderliga. I detta oppositionspartiets beteende har man åter ett bevis för den stora popularitet kriget emot Ryssland äger i England. Å Lord Palmerston förklarade i detta möte, i anledning af skedd förfrågan, att regeringen låtit i frihet försätta den för sin delaktighet i upproret i Irland 1848 till Van Diemens land deporterade Smith OBrien. Det nuvarande ögonblicket, då nationens enighet så väl behöfver underhållas och styrkas, var särdeles lämpligt valdt för utsörandet af en dylik handling af mildhet. Underrättelsen derom väckte äfven allmän tillfredsställelse i huset. Om vilkoren i den emellan England, Frankrike och Turkiet afslutade traktaten har man inga andra underrättelser, än dem ryktet meddelar. Man vet icke ens, om den ännu är behörigen stadfästad. En äldre notis, enligt hvilken en minister lofvat att för parlamentet framlägga de handlingar som hade afseende på de båda vestra wakternas ömsesidiga ställning till hvarandra under det förestående kriget, berodde på en förvexling, enär den afsåg bordläggningen af handlingar, rörande de skandinaviska makternas neutralitetssörklaring. Tills vidare torde innehållet af bemälte traktat förhemligas. (Se för öfrigt Frankrike!) En tysk tidning vill veta, alt drottning YVictoria älven skrifvit ett egenhändigt bref till czaren, i hvilket iden hjertligaste ton vädjats till hans moraliska känslor. Älven detta rönte ett afslag. Svaret lär dock röja en viss förlägenhet, hvaraf man slutar, att drottningens skrifvelse icke förfelat att göra ett visst intryck, ehuru det ej förmått böja den ryske sjelfherrskarens hårdnackenhet. Sin lyndighet ådagalägger han i detta svar genom det egna sörsvaret för Donaufurstendömenas besättande, att detta steg var bjudet af nödvändigheten, emedan Turkiet annars dervid skulle hafva förekommit honom. Öfversterna Bentinck, Sir Colin, Campbell, Airey och Eyre, hvilka skola kommendera de 4 brigaderna i hjelptrupperna, hafva erhållit rang af brigadgeneraler. Olverste Pennesather, som vid slagtningen vid Meance i Sind kommenderades under Sir Charles Napier, skall bestrida generalqvartermästare-befattningen. De sista trupperna af första divisionen skola lemna England de sista dagarne i Febr. och inskeppningen af 2:dra divisionen skall äga rum genast efter återkomsten af transportfartygen från Medelhafvet. Regeringen har träffat alla anstalter att medelst ångare och telegrafer underhålla så täta och snabba förbindelser som möjligt med hjelptrupperna. Högsta befälhafvaren öfver östersjöflottan synes ännu ej vara definitift utsedd. Senast berättades amiral Berkeley vara på förslag till denna post. En order af amiralitetet ålägger alla löjtnanter i flottan pa half sold, af yngre tjenstålder än 1841, äfvensom alla Mates, midskipmen, second masters och masters assistants att före d. I April anmäla sig till tjenstgöring eller förete intyg af läkare att de af sjukdom äro förhindrade att inställa sig, löjtnanterne vid sörlust af sin halfva sold, de öfrige vid äfventyr att varda utstrukne ur rullorna. Lord John Russels reformbill har att påräkna ett kraftigt understöd af hela det liberala partiet. De mera deciderade reformvännerna antaga den dock blott i afråkning på sina resormfordringar. ÖSTERRIKE. Enligt ett officielt tillkännagifvande inlöser nationalbanken med bankonoter alla de af staten utgifna papperspengar, hvilka gingo med tvångskurs. Staten betalar årligen, tills hela summan blifvit gäldad, minst I