Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1854, sida 1

— — ——— — — ————— — Ni vakar hos honom, min ömma mor? frågade han. — Ack, ja, flere nätter har jag gjort det, men i natt vill han att jag skall hvila mig. Någon annan får i natt — — — Det är min skyldighet. ma chere! var så nådig och anmäl mig hos honom! Friherrinnnn misstänkte ingenting, gick ånyo ned till gubben, men denne var slugare och ännu i dödsstunden afskydde han sin äldsta son. Han icke allenast afslog sonens anbud att vaka, utan sade sig vilja vara aldeles ensam, var öfvertygad att han skulle få sofva lugnt sedan han betryggat sina älskades bästa och befallte friherrinnan att låsa väl in honom och taga nycklarna med sig sjelf. Om allt detta underrättade hon Håkan oförbehållsamt, medan hon ännu hade hans kammarnycklar i handen. Håkan lemnade icke dessa nycklar ur sigte. Friherrinnan och Håkan tillbragte en timme tillsammans vid en liten souper, anrättad enkom för honom. Pe täflade med hvarandra i artigheter enligt den gamla goda tidens sed. Håkan meddelade henne allt hvad den förnäma verldens onda tungor då för tiden hade att berätta, hon glömde nästan sin värdighet af stjulmoder och snart blifvande enka oeh skrattade slutligen lika lif