Den 22 Februari. Lefvande ett lif så tyst och stilla, att man kunnat misstänka detsamma redan dödt i födseln, asdagatogs, såsom nämndt är, det hvilande representationsförslaget sistl. Onsdag af sina egna vänner, af adeln och presterna, af de stånd, som vid förra riksdagen just framlade detta förslaget såsom det enda praktiskt utförbara, det enda, hvarpå de närvarande stånden skola vilja gå in, m. m. — Förslaget har väckt liten uppmärksamhet, men också ganska litet motstånd ifrån det liberala partiets sida. Många ärliga anhängare utaf detta parti voro förslaget t. o. m. ett ögonblick bevågna, till dess de hunnit öfvertyga sig om dess vådor; många hafva dock ej velat inse dessa vådor, utan hafva ännu i sista stunden röstat för förslaget. Det vore således orättvist, att påstå, att den liberala pressen, på hvilken man ger na vill skylla allt sådant, gjort förslaget impopulärt. Den har knappt yttrat ett ord om sa