Riksdagen. Det hvilande representationsfårslagets fall. Oaktadt det i allmänhet är föga uppbyggligt att efteråt inhemta allt hvad som blifvit yttradt öfver ett förslag, som ohjelpligt fallit och svårligen mera lärer komma att väckas till lif, så är det likväl ej utan intresse, att höra hvilka politiska åsigter, som gifvit sig luft vid debatterna om det hvilande förslaget. Vi skola söka, så kort som möjligt, upptaga det mest pikanta i denna del, så vidt man af Stockholmstidningarnes korta referater kan erfara hvad som blifvit yttradt. — Vi börja med rikets erkändt första stånd, ridderskapet och adeln. Debatten öppnades af grefve Horn, som förkastade förslaget, emedan det tillintetgår adelns sjelfskrifvenhet, hvarpå hela dess politiska betydelse hvilar, och som utgör den monarkiska regeringsformens såkraste stöd. — Hr Tersmeden, N. talade för förslaget och erinrade att adeln en gäng genom formligt beslut förklarat sig asstå från sjelfskrifvenheten. — Hr Tersmeden, P. R. förklarade sig ej vilja lemna bort sjelfskrifvenheten i någon annans ån nationens händer, och ausåg det n. v. förslaget icke i ringaste mån öfverensstämma med folkets alltmera högljudt och enhälligt uttalade önskningar om en verklig folkrepresentation. — Ur Prin tzenschola d. ä. ville icke bifalla något förslag, som går ut på att upphäfva adelns sjelfskrifvenhet — han skulle aldrig sjelsmant afsäga sig den politiska rätt han erhållit genom sin börd, genom sina förfäders förtjenster 1!) om och uppoffringar för fäderneslandet. Det är beklagligt att man så litet känner de store Printzenschöldarnes sörtjenster.)-Monarkien förlorar sitt bästa stöd om konungahuset blir den enda ätt inom landet, som äger ärftliga politiska privilegier. — Hr A delborg ville ej sålja sin förstförslorätt för en så klen grynvallingk, som det ifrågavarande förslaget, utan ville heldre se tiden an till dess man kunde erhålla något bättre. — Grefve Posse menade att adeln bäst skulle häfda sin ärfda glans, genom att träda i spetsen för fäderneslandets ut eckling. för de sträfvanden till förbättringar, som i vårt land, inom så många rigt ningar äro påkallade; gillade intet representationssörslag byggdt på ständs-eller klassprincipen. Korporationsandan har spelt ut sin rol och i dess stalle bö, träda känslan för den gemensamma hembygden: ogil. bart