Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1854, sida 2

kiksdagen. (Forts. fr. N:o 35.) I Borgareståndets plenum d. 4, bifölls utan dis kussion åtskilliga betänkanden af underordnad vigt Lagutskottets bet. n:o 5, som afstyrkt alla åtgärde rörande upptagande till granskning af Lagbevillningen förslag till civillag, ledde deremot till en diskussion hvilken öppnades af motionären hr. Henschen, son anmärkte en i betänkandet förekommande och til missförstånd föranledande felaktig referering af moti verna till hans i ämnet väckta motion. — Hr Ekholn hade väntat en något mer genomförd motivering fö utskottets afslag. Han medgaf att det visserligen kar vara förmätet af den enskilde riksdagsmannen att väc ka förslag i en så omfattande fråga; men då man ha den bedrösliga (erfarenheten, att regeringen lemnat sa ken helt och hållet åsido, så återstår ingen annan ut väg för att möjligen söka tillvägabringa något resulta i en angelägenhet, för hvars alltsedan 1810 bearbetad genomförande uppoffrats icke mindre än 350,000 rdi bko. Att så handlöst släppa ur händerna ett så vig tigt ärende vore ständerna ej värdigt. Saken var i 6f rigt så förberedd af lagberedningen, att föga återstode för lagutskottet att tillgöra. De vigtigaste af de före. slagna förändringarne äro dessutom redan af konung och ständer bisallna, så att det egentligen blott åter stod att sammanföra dem till ett helt, och af huru omätligt stor vigt skulle det ej vara att ha dem på ett ställe och ej behöfva genomforska författningar för öfver 100 år. Lagutskottet hade ej bort brådska med afgifvandet af sitt betänkande, utan väntat att se om riksdagen kunde blifva af så stor långvarighet att tid till frågans behandling kunde vinnas. Om utskottet atagit sig detta besvär, hade ett förslag från ständernas sida kunnat komma till stånd, ärendet ej blifvit satt på hyllan, och det blifvit en ytterligare påminnelse för K. M. att till nästa riksdag inkomma med proposition i ämnet. Yrkade återremiss, med hvars besvarande han önskade mätte anstå ju längre dess bättre. Häremot genmälde lagutskottets medlemmar, hrr Wetterberg, Wahlund, Hasselroth och Asker samt med dem hr Geselius, att utskottet kommit till ifragavarande beslut på den grund, att frågan nu, liksom då den vid förra riksdagen var före, ej var fullt utredd, enär förslaget ej var af högsta domstolen granskadt och ej inför konungen i statsrådet föredraget; att ett annat tillstyrkande skulle stätt i strid med sista riksdagens beslut; att utskottet gjort ett val mellan de till behandling föreliggande ämnen, enär tiden icke medgaf allas afgörande, och dervid funnit kriminaloch kyrkolagsförslagen angelägnare än civillagen; att slutli