Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1854, sida 2

ra bekant, då på ossiciel väg ännu ingen kännedom derom erhållits. Londonerbladen af d. och Frankrike och anföra till stöd derför de nyaste korrespondenserna från Paris. Enligt en skrifvelse från Paris i Globe skall Kisselesl genhandigt bref från czaren till kejsar Napoleon, uppfyldt af försäkringar om hossamhet beträffande Turkiet och om vänskap för Louis 4. H. kan erfara, icke den ringaste vigt fäStas vid bemedlingsförslaget, utan krisens utgång i stället gjorts beroende af det sätt, hvarpå Ryssland upptager de vestra makternas svar på dess förfrågningar. Huru detta svar utfalI de. Men utrikesministern Drouin de LHuys skall deremot i brefvet blott sett ett nytt försök att vinna tid och kejsaren deri instämt. geringens särskilta önskan, vara ytterst artiga dra Turkarne (liksom omvandt Ryssarne) att lit, kan ännu icke med fullkomlig visshet va30 Januari framhäfva att den fullkomligaste enighet fortfarande är rådande emellan England tillika med förfrågningarne öfverlemnat ett eNapoleon. I detta bref skola tvenne medlemmar af franska kabinettet hafva sett ett direkt tillfälle till nya underhandlingar och uppmanat kejsaren att icke låta förleda sig af England att försumma detta medel till fredens bevaranNästan alla korrespondenser från Paris öfverensstamma deri, att Frankrike och Englands svar på ryska kabinettets förfrågningar skola vara enahanda och derjemte fasta och bestämda. Ordalagen skola dock, enligt franska reoch uttrycka den största aktning. Enligt hvad som uppgilves i en pariserkorrespondens i ett londonerblad, skall det hufvudsakligen handla om tvenne frågor: 1) Skall man äfven förhinangripa de ryska kusterna och hamnarne? och 2) skall man tillstadja Ryssarne att transportera trupper och amunition emellan de ryska hamnarne, liksom man vill tillstadja Turkarne detta beträffande turkiska hamnarne? Den första frågan besvaras jakande, den andra nekande. Det försäkras nu vara bestämdt beslutadt att afsända till Konstantinopel en arme af 25,000 man franska och 15,000 man engelska trupper. De till besalhafvare öfver den franska afdelningen utsedde generalerna Canrobert och Pilissier äro afreste, den förre till Toulon, den senare till Algirien, hvarifrån en del af expeditionsarm6en skall tagas. Öfver det hela lärer befälet vara ämnadt ambassadören i Konstantinopel, general Baraguay dIIIllliers. Detta till en början. Sedan skulle komma slera trupper. Betrassande Orlosss sändning till Wien och Berlin gå fortfarande de mest olika rykten. Dess sannolika ändamål hafva vi redan nämnt, och är det knappt värdt att orda vidare der om. Dock torde nämnas att ett par underrättelser öfverensstämma deri, att Orloffs uppgift är att assluta ett neutralitetsfördrag med Österrike, Preussen och tyska förbundet. Detta skulle väl då vara en neutralitet, hvarigenom endast Rysslands intressen befrämjades. Krigsteatern vid Donau. De senaste underrättelserna äro af d. 26 Januari. Dittills hade ingenting af vigt passerat. Mindre förpostaffärer, i hvilka likväl mycket blod spildes, hörde dock fortfarande till ordningen för dagen. Den 20 hade general v. Schilder anländt i ryska högqvarteret, i ett vigligt ärende från czaren. I Wien troddes, att denne Schilder kommit för att taga befälet öfver ockupationsarmen ur Gortschakosss händer, hvilken lär sallit i onåd och blifvit afsatt sor det han varit olycklig emot Turkarne. — Det bekrästar sig att Ryssarne med tystnadens valtalighet förbigå drabbningarne i lilla Wallachiet d. 7, 8, 9 och 10 dennes. Det heter nemligen i de underrättelser, som Ryska Invaliden meddelar från krigsskådeplatsen att efter slagtningen vid Citate d. 6 ända till d. 15 inga vidare företag af fienden kommit till furst Gortschakoffs kunskap. — I Widdin väntas riktig storfrämmande, först och främst sultanen — warRl omm bhlända JJ 1