Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1854, sida 1

S dsan hr F. Hammaren ingått med såsom bolagsI man, började arbetet i större skala, så att det gått med denna, såsom med de flesta dylika anläggningar, att den svällt ut betydligt öfver den första planen. Sedan anlägeningssumman uppgått till öfver 350,000 rdrargs ), består fabriken nu, då den är i det bufvudsakligaste fulländad, af trenne stora byggnader, planmässigt så anlagda, att den ena, innehållande färgeriet, ligger invid ån, och de ösriga, tillika med denna innesluta en större gård, för torkning af färgoch blekvaror. Inom dessa byggnader befinna sig följande fabriker i rörelse: 1:o. Ett linspinneri för finare linnegarn, till och med n:o 120. Uti rymliga salar kan man här följa gången af linets bearbetning från råämnet till dess finaste fabrikat. Vid inträdet i det första rummet ser man linpackorna upplösas, underkastas en förberedande häckling och åter hopbuntas Efter denna första bearbetning föras lin och blånor till en annan sal, hvarest de genomgå de stora engelska, machinhäcklorna. Fästadt uti en slags klåpar, hacklas linet genom kringlöpande, med ståltennar besatta stora cylindrar. Blånorna inläggas i en mycket komplicerad machin, hvarutur de slutligen utkomma rensade, utredda och fördelade i trenne slag efter deras olika sinhet. Det häcklade linet utbredes likasom på ett matarbord till ett tröskverk, och framkommer, efter att hafpå genomgått alla denna machins valsar och cylindrar, Å i långa, sammanhängande lösa Strängar, hvilka nedfalla i cylindriska kannor af jernbleck. — BlånorHa genomgå ungefär samma process. Dessa bleckkannor föras sedermera till förspinnstolarne; trådarne anknytas och spinningen börjas, dervid icke mindre än 80 trådar skötas af en enda person. Spånaden genomgår hårefter ännu en spinnstol, äger nu sin gifna sinhet, ofshärslas från de 3 å 6 tum höga rullarne, sammanbuntas, numreras och transporteras så till magazinet. Pa spinnerierna sysselsättas 60 fullvuxna arbetare, och 60 barn, från 13—17 å 18 år, under uppsigt af 2 uppsyningsmän och en verkmästare. Ibland de arbetande barnen märker man 20 å 30 st. flickor, snyget klädda i sina hvita ölvertåg (stora förkläden), och med utseende för öfrigt af helsa och friskhet. Dessa flickor tillhöra de barn, som bolaget under den svåra hungersnöden i Wermland lät nemta derifrån, och hvilka alltsedan i hr Wesslaus hus åtnjutit vård och undervisning. Aen de andra barnen bära på intet sätt prågeln af den fattigdom och sjuklighet, som anses oskiljaktiga från sabriksarbetet, utan se tvertom ganska friska och Tödblommiga ut. På liuspinneriet förarbetas årligen omkring 10,000 1. lin, hälften svenskt och hälsten ryskt. Förlidet år tillverkades här öfver 45,000 ö lingarn 1:a qvalits, 27,000 64. towgarn, 1:a qvalitet, samt 5,000 få. af båda slagen 2:a qv., s:a 17, 000 garn, upptaget i värde till 73,000 rår bko. 2:o. Skiljdt ifrän linspinneriet är spinneriet sur segelduksgarn, såväl af hampa som af lin. Här tillverkades förlidet år 62,500 42. hampgarn och 5,700 andra garnsorter, till ett uppgifvet värde afsomkring 30,000 rdr bko. 3:0. Från spinnerierna inträder man i våfveri-sabriken, som består dels af mekaniska väfstolar, drifna med änga, dels af handväfnadsstolar. De förra äro 27 till antalet deri inberäknade 6 st. grofva segelduksstolar för lin och hampduk, och på dem tillverkas, utom nämnde segelduk, allehanda väfnader, synnerligast hvita lärster, bolstervar, hampbyxtyger. m. m. Alla dessa vässtolar skötas uteslutande af fullvuxna qvinnor, kufvudsakligen från Marks härad. Hvarje väfstol skötes af en person, hvilkens göromål nästan endast är att tillse och ansa tråden. Allt öfrigt. klåfvens och skottspolens slag, m. m. går genom ångans osynliga drifkraft. Vid handväfveriet arbeta dels qvinnor, dels karlar äfvenledes från Marks härad. Ilar tillverkas fina, saconerade linnesommartyger, drällsoch damastduktyger m. m. — Alla vafvar upprännas på en särskllt Stor apparat. — Spolningen verkställes af barn. Under uppsättning äro 5 å 6 nya jacquardvässtolar ) Då man känner denna anläggningssumma och tillika erfar, att här alltid måste finnas lager för trenne år — detta är den tid som åtgär ifrån linets inköp till dess det är fulländadt såsom väfnad — så fattar man lätt hvilket stort rörelsekapital en dylik fabrik kräfver. I — —ä— — — f—— E