Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1854, sida 1

ä ga betraktelser, som den engelska artikeln in nehåller? Inga personliga fornärmelser läsas deri, och de beskyllningar som träffa regenternas politiska system och deras offentliga förhållanden till sina folk äro ej annat än ut: trycken af en utländsk opinion, uttalad i ett I land, der man såsom hos oss i grundlagen lofI vat folket full frihet, att yttra sina tankar om allt hvad som är eller kan blifva föremål för I mensklig kunskap, men der man bättre än hos oss håller sina löften, i de organiska lagarnes detalj-bestämmelser. Åtalet har således lemnat rum för anmärkningar och misstankar, att afven denna enskilta sak vore en soljd af omstandigheternas tryckande inslytelse — och detta är ej hoppgisvande för den så ofta åberopade åsjelsständigheten. Det är emedlertid eget att se, huru man tror sig kunna iakttaga och försvara neutralitetet, då det gäller ryska rikets lifsfråga, men icke en gång kan vara neutral i fråga om hr Bergstedt och ryske sjelfherrskarens politiska system. Ar åter åtalet äskadt af utländsk diplomat, är det ganska obetänksamt att ej, liksom förr brukligt varit, uttrycka detta vid åtalets anbefallande, emedan sådant minskar till en hufvudsaklig del obehaget deraf för nationaloch frihetskänslan. Det anses såsom troligt, att om ock genom tre stånds beslut bränvinsutskottets tillstyrkande, att inställa all branvinsbranning äfven under April månad, godkännes af ständerna, likväl regeringen icke kommer att återkalla den gilna tillåtelsen. Af allt finner man, att det blifver detta årets vårsol, som kommer att upplysa oss om rätta sammanhanget — om ock måhända sent. Frågan om en större utsträckning af tillåtelsen för oexaminerade skeppare att besegla Nordsjökusterna (nu få de endast gå till Elbfloden, och ej till Holland, Nederland och England, o. s. v.) har afstyrkts inom utskottet, som behandlat densamma. Man tror dock, att den kommer att välvilligare behandlas i stånden. I alla fall har regeringen sin ekonomiska lagstiftningsrätt att åberopa, och torde väl göra den gällande, ifall ej de politiska förhållandena förringa sakens vigt. Förmodligen har det nya uppträdet med magister Munck af Rosen schöld redan af Stockholms-tidningarne inhemtats, afvensom hans och några andras planer för folkbeväpning och dylikt. Hvad jag endast behöfver tillägga är, att dessa planer varit så individuella, att säkert ej ett halftjog menniskor vetat derom, förr än tidningarne omtalade dem.