Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1854, sida 2

—— i trakten som känner dig, Erdmuth, och aldraminst då du har den der hvita duken svept om hufvudet, Du bör heller icke ge dig tillkänna för någon. Hvad hette din dotter, Gertrud ? ; — Regina, svarade hon med en djup suck. — Godt. Ar din dotter känd i Iollmaringen ? — Nej, hon hade aldrig varit der, och min syster tog henne till sig, emedan hon icke sjelf hade några barn. När jag ser på Erdmuth, tror jag beständigt att min Regina lefver ännu, och i Lichtenhardt sades det också, att de liknade hvarandra som två droppar vatten. UHvarför skulle de också icke så göra, de äro ju nära slägtingar. — Så mycket bättre, sade Bläsi. Erdmuth, du heter nu Regina och är Gertruds dotter. — ÄJa, jag håller af henne, som vore hon mitt eget barn, och hon har också alltid varit det mera än den andra, sade Gertrud, torkande sina ögan. Bläsi fortfor: — bDet är bra. Jag tar er altså båda i min tjenst och du, Regina, lagar så att min far kommer att tycka om dig. Akta er nu att förråda er innan tid blir och innan jag ger er lof dertill.f Blasi sade nu åt Gertrud och