Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1854, sida 2

22, af hvilken dag man har telegrafdepescher från Pris, men den kan icke länge låta vänta på sig. Kriget emellan Ryssland och de vestra makterna kan anses som ett gifvet faktum. Derom är det ej eller längre fråga i de utländska tidningarne, som nu börja sramhafva och ventilera en vida vigtigare och allvarsammare fråga, som dock hela tiden synts oss som en naturlig följd af den förra. Denna fråga är om kampen skall kunna inskränkas till Orienten, eller om den ej måste blifva allmän europeisk. Särdeles betecknande och hotande förefaller det, att i den franska Constitutionel och den engelska Iimes liktidigt blifvit synliga tvenne artiklar, hvari drifvas den satsen, att Österrike och Preussen icke kunna förblifva neut ala utan måste taga ell parti, emedan den orientaliska frågan måste verkligen behandlas som en europeisk angeldyenhet. Ciaren skall för franska sändebudet hafva förklarat, att han icke erkänner de begge tyska makternas neutralitet, utan fordrar att de måste taga ett parti. Hvilket parti Österrike kommer att taga synes ej vara ovisst. Dess lutning åt Ryssland blir allt mera märkbar. Ett rykte går om en förestående sammankomst i Warschau emellan ryska kanslern Nesselrode och österrikiske utrikesministern Buol v. Schauenslein. Redan söker alven Österrike en anledning att bryta med Turkiet. Denna anledning torde ock vara funnen i en del flyktingars anställning vid turkiska Donauarmeen. Sjelsva besalhasvaren för turkiska arm6en vid Kalasat, Selim Pascha, är en polsk grefve Sedlinsky. Österrike vill nu, heter det, väcka nya föreställningar om dessa flyktingars aflägsnande, och gitva eftertryck åt sina reklamationer 86nom uppstallandet af en observationskorps vid turkiska gränsen under general Schlick. Märkvärdigt nog råder en pinsam ovisshet derom, huruvida ryska flottan i svarta hafvet verkligen dragit sig tillbaka till Sebastopol, eller om den skall mäta sig med de allierade flottorna. Den 5 inbragtes till Konstantinopel en i storm redlös blifven rysk goelett. Af denna erhölls den underrättelse, att en rysk flotilj befinner på höjden af Batum; en af Lloyds ångare ville hafva bemärkt en annan vid Varna. Aro dessa uppgifter grundade, så synes det verkligen som om Ryssarne icke så mycket, som man skulle hafva skäl att förmoda, srukta en strid med de förenade flottorna. Londonerbladen meddela, att amiral Dundas vid flottornas infart i svarta hafvet från sitt flaggskepp låtit signalera: Vårt åliggande är att skydda Ottomanernas fartyg och gebit emot alla angrepp i hvarje del af svarta hafvet. I Asien hvila vapnen. Ryssarne hafva vid Ssubatan på turkiska området vunnit en ny seger, hvilken dock kostat dem en så ofantlig mängd folk (nära 7000 man), att de icke kunnat fullfölja sina fördelar, utan dragit sig tillbaka på eget område, till Alexandropol. Turkarne kommenderades af sin nye besalhasvare Reis Ahmed Pascha, som visade sig lika oduglig som sin företrädare. Turkarne samla sig åter vid Kars och sätta allt sitt hopp till den det nyligen anlände general Guyon (Kourschid Pascha). Vid Donau fortgår kriget i all sin häftighet. Berättelser från Bukarest bekräfta vår förmodan, att Ryssarne, till följe af det nederlag de lidit under de 5 dagarnes kamp, och alskräckte genom de turkiska positionernas styrka, t. v. afstått från anfallet på Kalasat. LIndep. belge vill dock hafva inhämtat, att ett nytt anfall är beramadt till den 20 dennes. Samma tidn. har en telegrafnotis från Orsova af d. 20 att Ryssarne vid Silistria gått öfver Donau och der fått fast fot. Östor. Cor. och de öfriga Wienerbladen af den 21 veta dock derom ingenting, hvadan vi t. v. vilja betvifla sanningen af denna eljest högst vigtiga nyhet. Om resultatet af öfvergångssörsöket vid Matschin innehålJa Wienerbladen af d. 21 ej eller någonting. Man har alltså anledning antaga, att det misslyckats. J. de Constantinopel af den 5 bekräftar ånyo att en total förändring intradt i Persiens politik. De vänskapliga förhållandena emellan Turkiet och England å ena och Persien å andra sidan skola ej allenast vara äterstalda, utan chacken skall vara benägen att taga Turkiets parti emot Ryssland. Den 15 har hållits ministerkonselj i Madrid, hvari statskuppen skall hafva blifvit beslutad. Stor gäsning rådde i hufvudstaden. Olyckligtvis var motständspartiet oenigt. En telegrasnotis från Madrid af d. 18 förmaler, att slera generaler blisvit asskedade och Concha och ODonnel förvisade till Kanariska öarne. — 2