Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1854, sida 1

I hon hade äfven sorg, ty hennes dotter är död, vi tröstade hvarandra så godt som möjligt och hon sade mig, att du tagit dig min afresa så nåra, att du icke brydde dig om någonting mer och ser du, så hoppades jag kunna hjelpa dig. .. — Och det har du också gjort, ty det vet jag förvisst, att hade du icke kommit, så skulle jag ha dött inom kort. — Men säg mig, Bläsi, hvad skall jag nu ta mig till? frågade Erdmuth. — Du skall följa mig hem till mina föräldrar. — Nej, det går aldrig an. — Du kan ha rätt. Men jag vet en annan utväg, som är bättre. Du är ju van att arbeta ute på åkern. Du har väl icke glömt bort de sysslorna? Å — Det tror jag väl inte. Jag ämnade just tillika med Gertrud söka mig tjenst öfver sommaren. Ack, jag kunde ju aldrig tro, att jag åter skulle sammanträffa med dig, och likväl, om jag skall säga min mening rent ut. .. — Huru? Hvad menar du? — Att Gertrud haft rätt. Jag är åter hemma och har ändå intet hem; derföre gick jag också till Gertrud och kom just lagom för att bistå henne i sitt bekymmer, ty hennes dotter hade dött och vi kunde nu gråta tillsam