Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1854, sida 2

ta halvet för att beskydda turkiska området och flaggan. Wienerbladet C. Z. CC. säger, att Ryssarne, efter drabbningen d. 6 som slutade med Turkarnes återtåg, bibehöllo Citati, men den 7 lemnade denna ställning och samlade sig vid Radowan, hvadan Turkarnes anfall d. 8 icke ägde rum vid Citati, utan vid Perschow i närheten af Radowan. Kampen var icke mindre blodig än d, 6. Ryssarne, påstås det, bibehöllo sina positioner i Radowan, de i Citati hade så väl Turkar som Ryssar öfvergifvit. Enligt notiser från Orsova af d. 12 stodo de begge fientliga härarne i sina positioner, Turkarne i Kalafat och trakten deromkring, Ryssarne fort farande dragande till sig förstärkningar. Denna framställning af tilldragelserna i en Ryssarne bevågen tidning antyder bättre än allt annat huru illa det gått för dem. Det säges att de d 7 lemnat sina ställningar vid Citati, men om en blodig batalj denna dag stått vid denna plats, är det klart att den nödtvunget utrymts af Ryssarne, som måst retirera till Radowan och der d. 8 ånyo blifvit angripna och slagna af Turkarne. Enligt underrättelserne i Times hade dock bataljen d. 8 äfven ägt rum vid Citati. Siebenb. Bote af d. 11förmäler deremot, att Ryssarne redan efter drabbningen d. 6 utrymt Citati och anträdt återtäget till Radowan. Helt eget tar det sig ut då bemälte tidning helt lakoniskt yttrar, att Ryssarne Åaf obekanta anledningar funnit sig föranlåtna till detta återtåg, i synnerhet som den annars skildrar drabbningen af d. 6 såsom ytterst förmånlig för Ryssarne och påstår i öfverensstammelse med de första ryska Wienerberättelserna att Ryssarne eröfrat 6 turkiska kanoner med anspann. Enligt en skrifvelse från Krajova i Wanderer skulle detta dock blott vara 6 af Turkarne eröfrade och af Ryssarne återeröfrade kanoner. Högst märkligt är att Wienertidningarne af d. 16 iakttaga en fullkomlig tystnad rörande drabbningen d. 9 dennes. En telegrasdepesch från Konstantinopel af d. 9 förmäler, att de vestra makternas flottor skola stationeras dels vid Sinope, dels vid Sebastopol och Turkiska flottan vid Varna. Krigsfarhågorna i Paris och London äro starkare än någonsin. Fonderna, som repade sig något d. 14, föllo åter d. 16. Monitören har oflicielt gifvit tillkänna de förenade slottornas inlöpande i svarta hafvet. Det troddes, att följden af detta tillkännagifvande skulle blifva hrr Kisseleffs och Brunnows afresa från Paris och London, det vill säga afbrytandet af de diplomatiska förbindelserna imellan Ryssland och de vestra makterna. Af de närmare underrättelser som nu ingått rörande fredsförhandlingarne i Konstantinopel, inhemtas, att Porten och sändebuden jemkat något med sig å öms esidor. Porten våntar 40 dagar på Rysslands svar. Till PiIndep. bel9telegraferas från Wien under d. 16 att depescher, ankomna från St. Petersburg låta förutse att czarens svar på bemedlingsförslaget icke kan annat än utfalla nekande. I Wien har under kejsarens ledning hållits en stor konselj, hvari fråga varit å bane om krigsrustningar. Tyska staterna af andra rangen önska att förblifva neutrala. De nordiska makternas neutralitets-förklaring har (enligt L. 2.) gillats af Preussen och Österrike.