Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1854, sida 1

mig samt tog mig i handen wed en frimodighet, som förtjuste mig. Läraren sade mig, att gossen var ganska snäll och att han, ehuru endast 6 år gammal, öfverträffade flertalet af sina kamrater. Hans far var en af mina äldsta vänner, sade jag, vär bekantskap började, då vi ej voro äldre än detta barn. Skulle ni ha något emot att låta gossen tillbringa en dag hos mig? — Jag lofvade hans onkel, svarade mig läraren, att ej låta honom gå ut samt att noga vaka öfver honom, men hos er skall han naturligtvis vara i fullkomlig säkerhet. Hvilken dag ni behagar skicka efter honom, skall han vara i ordning. vet han något om sin mor? frågade jag: eIntet, svarade läraren. Han var helt späd, då han lemnades åt mig. Jag har ingen kännedom om hvem, hvad, eller hvar hans mor är, ty hans onkel nämnde intet utförligare om hans härkomst. Modren måste ha varit mycket ljus, om hon varit en infödd qvinna, ty gossen är ovanligt ljuslätt. Jag gick hem och skickade efter modren. Hon kom och jag försökte nu öfvertala henne att för barnets skuld afstå från sin begäran; jag föreställde henne, att det kunde oroa gossen och göra honom sorgsen, allt under försäkran, att han nu vore så lycklig och åtnjö