Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1854, sida 3

Styckegods. En supares omvändelse. (Ur Fredrika Bremers Hemmen i Nya Verlden, 2:a delen.) För några år tillbaka bodde i Baltimore en samilj med namn Hawkins. Den hade varit i bättre omständigheter, men gått utför, genom familjefadrens hängifvenhet till starka drycker. Det var en krog på en gata i Baltimore, der hvar dag 5 å 6 dryckesbröder brukade samlas och supa dagen igenom. M:r Hawkins tillhörde detta gille, och ehuru han fördömde det, och fördömde sig sjelf för sin svaghet att gå dit, var det som en fördömmelse att han hvar dag drogs dit, och kommen dit, så — kunde han ej gå längre. Sent om aftonen, eller på natten, raglade han hem, föll ofta omkull i trappan och skulle ha blifvit liggande der och förgåtts af köld och elände, om icke hans dotter, lilla Hanna, funnits. IIon vakade till dess hon hörde honom komma hem, och då gick hon emot honom och hjelpte honom uppför trappan; och då han föll omkull der, och hon icke förmådde hjelpa honom upp, bar hon kuddar och täcke ned i trappan och bäddade under hans hufvud och bredde öfver honom, så godt hon det förmådde, och lade sig sedan der vid hans sida. Hustrun hade i förtvislan tröttnat vid honom, och Sökte med sitt arbete uppehålla sig och de andra mindre barnen. Lilla Hanna (blott 10 år gammal tröttnade icke att vårda fadren, och att följa honom med sin barnsliga kärlek. När han om morgonen vaknade ur sitt rus, brukade han genast sända flickan ut att skaffa bränvin. Och hon gjorde som han bad, då ej hennes böner sörmadde honom att afstå. Men de lväekades blott att hos honom väcka eu starkare kän la af sitt elände och behof att glömma det. Han förbannade sig for det