Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1853, sida 2

—-— cgd — andra just i ett ögonblick, då deras intressen mera än någonsin måste bjuda dem att förena sina krafter till motstånd emot den gemensamma fienden. Så mycket mera, menar Times, måste England känna sig manadt att understödja Turkiet. Bästa sättet att lemna detta understöd, anser Times vara att skicka en expedition till persiska viken. Ett angrepp på Ryssland i Svarta hafvet eller Östersjön, aktar sig dock Times noga att tillråda. Det skall hafva varit genom allahanda lysande löften som Ryssland förledt Persien att ingå på den onaturliga alliansen emot Turkiet. Således har man lofvat Persien att det skulle få resten af sin skuld till Ryssland efterskänkt och att Ryssland icke blott skulle återförskaffa det de provinser, som det under äldre krig förlorat till Turkiet, utan äfven hjelpa det att återeröfra Afghanistan. Från krigsskådeplatserne i Europa och Asien ingenting nytt. Det har förut blifvit berättadt, att bland de fartyg, hvilka blefvo förstörde vid Sinope, äfven befanns ett engelskt. Härom erhåller man nu följande närmare upplysningar: Ett engelskt koslardi-sartyg, som låg i Sinopes hamn, erhöll några ryska kulor, som dödade 2 man af be sättningen; derefter stötte en i brand råkad turkisk fregatt på detsamma, så att det äfvenledes kom i brand och förstördes. Kaptenen och hans öfverblifne matros räddade sig iland, på ett ödsligt ställe af husten, der de en hel dag kringirrade utan lissmedel och tak öfver hufvudet, plundrade och misshandlade af Turkarne, tilldess de slutligen befriades ur sin pinsamma, lifsfarliga belägenhet af en tjensteman vid österrikiska konsulatet. Enligt hvad den engelske kaptenen berättat, skola besättningarne på den förstörda turkiska eskadern kämpat med utomordentlig tapperhet, samtliga hafva hållit ut till sista ögonblicket (the fought like derils-, yttrade han) och sjelfve hafva antandt krutkamrarne på de ej i grund skjutna sartygen, så att Ryssarne fingo aftåga utan något segerbyte. Ministerkrisen i England sortsar ännu. Det förljudes, att Sir George Grey (icke lord Grey) afböjt det honom gjorda anbudet att öfvertaga inrikesportföljen, emedan han icke tror, att ministeriet Aberdben kan hålla sig uppe särdeles länge. Derster skell portföljen erbjudits nuvarande sjöministern Sir James Graham, som skall hafva antagit anbudet. Såsom hans efterträdare betecknas lord Panmure (under namn af Fox Maule krigsminister i ministeriet Russel). Det tros, att detta arrangemang beslutats i en den 22 hållen ministerkonselj. Med nästa post bör således härom vara att emotse närmare upplysning. Spanska regeringen har tagit ett steg, som visar hvad den har i sinnet emot landets författning. Ett kongligt dekret har utkommit, som förvandlar i lag det utkast till budget, hvaraf ständerna fingo del kort före deras hemförlofvande, men hvilket icke af dem blifvit pröfvadt och långt mindre gilladt och antaget. Vid lägligt tillfälle, heter det i dekretet, skall styrelsen underställa ständerna detta dekret och sjelfva budgeten; men det lemnas icke den ringaste vink om när detta lägliga tillsalle skall inträffa och följaktligen till hvilken tid kamrarna skola sammankallas, eller om de ens skola blifva sammankallade. En Pariserkorrespondens i TIndep. B. berättar, att dueller egt rum mellan hertigen af Alba och en son till nordamerikanske ministern i Spanien, hr Soulg, samt mellan denne och franske ministern, markis de Turgot. En tredje duell förväntades mellan sekreteraren vid nord: amerikanska legationen och franska konsuln i Santander. Orsaken till dessa dueller var icke af politisk natur, utan endast ett impertinent yttrande af hertigen af Alba på en bal hos franska ministern, angående nordamerikanska ministerns frus toilette och som hördes af hi Souls son. Markis de Turgot har fått en ku la i knät. Vid hans duell voro engelska mi nistern lord IIouden och franska generalen Car lier sekundanter. Det berättas nu för andra gången, att der bekante general Radowitz aflidit i Berlin. Han dödsfall skulle hafva ägt rum d. 25 dennes Få nu se, om han åter lefver upp igen. Notiser från Newyork af d. 10 dennes för mala att för kongressen framlagts en skrifvel se från presidenten Pierce, innehållande försla till de tullindringar, på hvilka anspelats i bud skapet. Så många artiklar skulle aldeles be