Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 december 1853, sida 1

delsen samt aslemna skristen. Consistorium sammanträdde; deliberationen öfver ett så vigtigt ämne blef långvarig och slöts ej förrän mot middagen. Ilärigenom blef kyrkan ouppläst, ty ingen visste hvart klockaren tagit vägen, utom hrr Consistoriales, som uppehöllo honom; således blef för djesssvulens skull denne gång messfall i Skara kyrka. Efter slutade öfverläggningar beslöt Consistorium visligen, att till verldslig makt öfverlemna bestyret om reversentens uppsökande. I följd häraf fick fiskalsembetet i Skara befallning att anställa noggrann efterspaning, som ock lyckades så, att en skomakaregesäll blef beträdd med att hafva skrifvit ofvannämnde förbindelse. Denne blef genast arresterad, comparerade sedan för Domeapitlet om Onsdagen och skulle få utslag om Lördagen ; emellertid då klockaren erinrade sig gesällens anmaning om djefvulens svar följande Thorsdagsaston, beslöt han att undersöka, huruvida sådant möjligen kunde inträffa. Efter att hafva befallt sig i vår Herres beskydd, gick han således å den bestämda tiden till kyrkan och fann verkligen i nyckelhålet en skrift af följande innehåll: Min käre Vän! Man har tagit bort din handskrift, men jag känner icke destomindre genom mitt dagliga umgänge med dem, dess innehåll och din åstundan; ett allvarligt bemödande att tjena mig och stadgad öfvertygelse om fördelen deraf är mig en säker borgen för fullgörandet af hvad du dig utfäst mer än alla handskrifter, hvilka blott menniskor emellan äro nödige. Jag är således utan all skriftlig försäkran å din sida benägen att träda i underhandling med dig. Dina postulater äro nog svåra, särdeles den punkten om 50 rdr i veckan; det är för mycket begärt i dessa tryckande penningetider, helst förmögenhetsafgiften medtager alla tillgångar, hvartill kommer att jag utfäst mig hålla biskop Weideman, som i statens öfverläggningar redan länge varit min minister från detta stift, så väl