Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1853, sida 2

Korrespondens. Stockholm den 11 Nov. Nu hör eller råättare ser man att riksdagens sammanträde nalkas; ty det är riksdagsmännens ankomst från landsorterna, som vida mera än allt hvad som hittills här om riksdagen förnummits, i det afseendet är betecknande. Väl har ofta förut här i husvudstaden varit föga uppmärksamhet sastad vid ett annalkande riksmöte; men till den grad som nu har dock säkerligen aldrig likgiltigheten visat sig. Man har snart sagdt aldrig hört någon meniska tala om saken, om ej ämnet föranledts af en annons om rum för riksdagsmän, eller ett riksdagsmannanamn stått att läsa bland ankomna resande. Har någon enda gång Aftonbladets ledande artiklar om riksdagen, hvilka för att reta aptiten hos läsaren vanligen börjat med bränvin, och för att trösta honom öfver anrättningens tarslighet slutat med bränvin, lyckats väcka Stockholms-publikens erinran, att den snart skulle i sitt sköte emottaga landets fåder och vise, hafva de dock lika litet förmått leda folkets tanka på hvad riksdagen skall kunna uträtta, som regeringens på hvad som borde derför förberedas. Den allmänna tystnaden härom i hufvudstaden, der man haft under ögonen så länge ståndsrepresentationens oförmåga, oefterrättlighet och eviga söndringar, är det säkraste beviset, att den förlorat allt förtroende af dem, som lärt känna densamma; och om ännu i orterna man talar om riksdagen, eller lägger sina hufvuden tillsamman för att begrunda hvad deraf må kunna blifva, så är det beklagligen säkert, utan allt ändamål — ty några frukter för landet och folket komma ej att deraf kunna hemtas. Utom den säkra anledning till denna lika nedslående som oafvisliga spådom, som redan finnes i riksdagens organism, samt ståndsOch klassanda, behöfver man blott betrakta regeringens sätt, att nu möta folkets sig så kallande Representanter. Det visar tillräckligt att man från den sidan hvarken hyser något förtroende eller ämnar visa någon aktning åt denna så kallade national-representation, som utdoma af nationen, blott representerar de KAS intressen, hvilka allena-styrelsen när och horu hon vill har i sin makt att göra sig underdåniga. Detta har redan visat sig, i så