Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1853, sida 2

roligheter förefallit, i det att ett större bränner nedbrunnit, såsom man förmodar genom anläggning. Ett allvarsamt sammanträde har med anledning häraf blifvit hållet i Carlshamn, hvarvid landshöfdingen varit närvarande, och hvarom vi i morgon skola närmare redogöra. I sammanhang härmed vilja vi nämna, att petitionerne i bränvinsfrågan, som utgått från harvarande Bildningscirkel, och hvilken skola till hufvudstaden ofördrojligen assändas för att ofverlemnas till Kongl. Maj:t, äro undertecknade af nära 1,500 namn, af hvilka de flesta opåmint och sjelfmant blifvit underskrifna. Den ovanligt stora export af Spanska piastrar, som härifrån ägt rum under de tvenne sednaste månaderna med engelska ångbåtarne till Hull, har ådragit sig mycken uppmärksamhet å vår börs. Man finner redan omkring 260,000 piastrar utklarerade och med sednast ifrån Stockholm anlända ångbåt lära ytterligare 140,000 st. anländt, allt med samma bestämmelse, således sammanlagdt omkring 400, 000 piastrar, motsvarande ester silfvervärde öfver en million rdr bko. Som hela detta qvantum utgått ur vår riksbank under denna korta tid och vi ändock af sista bankuppgiften (af d. 29 Okt.) finna, att bankens metalliska valuta snarare ökats än minskats under samma tid, så måste man förutsätta någon egen slags omsättning eller transaktion, som för oss, boende på afstånd från hufvudstaden och banken, är något svår att utreda, ehuru vi, med kännedom af de utmärkte ledamöter af Stockholms börs, som äro bankofullmäktige, icke betvifla det ju allt skett i bankens intresse. Hvad vi här framställa sker således endast för att erhålla upplysningar öfver några omständigheter, som ej synas rätt klara. Efter noteringarne ifrån London finna vi redan i början af Oktober, att då Mexikanska och andra Amerikanska piostrar gällde 5 s. Sterl. per uns, så noterades de Spanska (s. k. -Piller Dollars-) till 5 s. 6 d. och ha sedan I stigit till 5 s. 8 d. och sednast till 5 s. 10 d., med stor brist på varan och fortfarande begärlighet för den Chinesiska marknaden. Enligt detta pris skulle, efter vår utråkning, den spanska piastern stå till 2: 39, 2: 44 å 3 rdr bko. Om den då, såsom man vill veta, blifvit utlemnad från riksbanken till ett pris af 126 sh. H. bko, d. v. s. 2: 30, så skulle ett litet öfverskott ha uppstått för exportörernes räkning af från 9 till 18 sk. bko, eller antagom öfverhufvud 12 sh. bko per piaster, d. v. s. för 400,000 piaster, omkring 100,000 rdr bko, för att betäcka ränteförlust, frakt, skeppningsomkostnader och provision mellan Stockholm och London. På grund häraf förmoda vi att denna affår blifvit bedrifven för bankens egen räkning, ehuru mången här vill med visshet veta, att det är en enskild spekulation, som då har varit ganska vinstgifvande. Allmänheten skulle säkert vara intresserad att härom erhålla några upplysningar. I sammanhang härmed kunna vi ej underlåta att uttrycka någon förundran deröfver att riksbanken alldrig uppköper vexlar på Götheborgs börs, oaktadt kursen här har stått 1267 under två månaders tid, under det banken i Stockholm gör uppköp till obegränsadt belopp å 127. Då Götheborgs vexlar icke böra anses mindre solida än Stockholms, kan detta förhållande endast förklaras genom ett tillfälligt förbiseende, hvarpå vi velat fåsta uppmärksamhet. Emellertid är detta besynnerligt, då bankens reglemente synes ålägga styrelsen, att uppköpa vexlar äfven i Götheborg, då kursen dertill ger anledning.