Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1853, sida 1

T Den 7 November. Redaktionen har emottagit följande insända artikel: Den i Öresunds-Posten influtna artikel om ett möjligen förväntande förbud mot spanmålsexport kan icke härflyta från god källa, utan från någon, som vill inbilla allmänheten att, i befarande af ett sådant förbud, skynda att till billiga priser sälja sina förråder, i förmodan, att sädespriserna genom ett sådant förbud skulle falla. Utom det att regeringen nog torde komma ihåg sitt misstag genom ett dylikt förbud 1847, så äro sädespriserne alls icke så höga, och icke eller har skörden blifvit så klen, att förbud mot spanmålsutförsel bör komma ifråga, och då härtill lägges den ymniga potalisväxten, som i är har varit mycket mer gifvande än under många föregående år, så skulle ett sådant förbud vara alltför obetänksamt, skadligt och förhindrande all spekulation i Spannemålshandeln både för export och import. Om någon förespeglar fara för hungersnöd och deraf följande olyckor, är han antingen alltför kortsynt, eller vill han deraf skörda egna fördelar. Insändaren häraf uttrycker sin förkastelsedom emot alla så beskaffade förbud, och är öfvertygad att regeringen, nog inseende det vådliga och origtiga i dylika förbud, icke blottställer sig för olägenheterne af ett sådant, som otroligt inverkar på kredit ocb håg för spekulationer. Hade, som sig bordt, regeringen i rättan tid nedsatt eller alldeles borttagit importtullen på spanmål, så hade stora förråder i denna stund varit införskrifna från utlandet; men, som det är bättre sent än aldrig, så bör spanmälsimporttullen med åtföljande tolagsafgilten försvinna, intill den 15:de inst. Juli. Jordbrukare. I likhet med insändaren anser red., såsom vi ock genast uttalade, det i Öresundsposten omtalade ryktet om ett sörestående förbud för spanmålsexport vara alldeles ogrundadt. Åsigterna om ett sådant regeringens ingripande i aflarslifvet hafva lyckligtvis numera blifvit så klargjorda, såväl genom upplysta idkare af statshushållningsvetenskapen, som genom de erfarna olyckliga följderna af föregående tiders misstag, att vi verkligen icke sätta ifråga att vår regering skulle vidare ingå på denna bana, om älven några andra regeringar, t. ex. den egyptiska, annu skulle vara nog oupplysta att tillgripa dylika fördersliga utvagar, i den origtiga föreställningen att dermed mildra de olyckor, som i de flesta länder åtfölja en svagare skörd. Förhållandena sjelfva betinga så tydligen villkoren för både utförsel och införsel,