Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1853, sida 2

oss det främmande stafningssättet böra bibehållas, till dess öfvertygelsen mognat för ordets utbytande, hvilket försvåras, ifall man för tidigt begynnt försvenska detsamma. Vi kunna således ej fullkomligt biträda Gottlands läns tidnings grundsats i detta fall, att skrifva t. ex. departement såsom departemang o. s. V., hvilket synes så mycket origtigare, som det härvid är bättre att rätta det svenska uttalet efter den fransyska stafningen, än att lämpa det svenska skrifsättet efter det fransyska uttalet. Enligt Gottl. läns tidnings åsigt skulle man nu hafva skrifvit: reschimang i st. f. regemente, kapitajn i st. f. kapten o. s. v., och det tro vi ej hade varit någon fördel. Försvenskningen kan nemligen utföras dels genom ett svenskt uttalande al det främmande ordet, dels genom ett svenskt skrifsätt; oftast samverka båda dessa förfaringssätt. Och det är härvid städse att ihågkomma, att ingen författare, ägde han än så gällande vitsord, kan med hopp om framgång införa nyheter i vare sig stafning eller uttal, som icke förut äro förberedda och mognade i den allmänna öfvertygelsen och seden. Folket gör i det hela taget sjelf sitt språk, ehuru naturligtvis de enskilta skriftställarnes inflytande på folkets föreställningssätt alltid är ganska stort. Medan detta ämne är å bane hade vi gerna velat yttra några ord om de olika åsigter, som gjort sig gällande i afseende å ordens stafning efter uttalet eller efter härledningen. Vi måste dock här inskränka oss till att blott yttra vår mening, utan att f. n. äga tillfälle att ge skäl för densamma, att skrilspråket, vid tvetydiga fall, icke blott hår, utan rent af måste rätta sig hufvudsakligen efter uttalet, antingen det vill eller ej.