Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 september 1853, sida 1

garne drabbat tillsammans med de i staden besintliga insurgenterne, hvilka behållit öfverhanden, hvadan man trodde, att de kejserliga trupperna skulle åter så aståga med oförrättadt ärende. Alven Tsching-kiang-suh skall den 14 Juli ochde begge följande dagarne utan någon framgång hafva blifvit beskjutet af de kejserliga trupperna. Hr Meadows hade återigen med en sjöofficer gjort ett besök hos insurgenterna i Tsching-kiang-fuh, under förevänning att vilja uppsöka förrymda sjömän. Han hade vid detta sitt besök fått bekräftelse på den underrättelsen, att en del af insurgenthären dragit åt norden. En i Bristol byggd rysk krigsångare, Vostock, har d. 8 Juli asgått från Hongkong, såsom det troddes, till Japan. Och förmodades, att den med en fregatt, en kanonslup och några bevärade transportfartyg komme att bilda en eskader, som i Japan skulle genomdrifva Rysslands fordringar. Befälhafvaren å den emot Japan bestämda amerikanska eskadern, commodore Perry, har på Bonian, en ö i Luktshu-gruppen, köpt 10 acres jord till 50 dollars per acre, för att der grunda ett kol-nederlag. Ön bebos af några Engelsmän, Skottar, Irländare oeh Spaniorer, s. d. matroser å valsisksångare, hvilka anse ön som sin egendom En der boende Skotte har redan i 20 år varit dess styresman. TURKIET skall nu trugas till Wienernotens undertecknande och stormakternas sändebud i Konstantinopel tros vara instruerade, att i synnerhet innöta hos turkiska ministrarne, att Turkiet alls icke har någon hjelp af deras regeringar att förvänta, om det, genom att hårdnackadt vidblifva sina påståenden om ändringar i Wienerförslaget, råkar i krig med Ryssland. Ty, då man tror, att turkiska krigspartiets mod väsentligen upprätthålles af det hoppet, att de öfriga europeiska makterna icke skola tillåta Ryssland utvidga sig på Turkiets bekostnad, skulle, om man lyckades fullkomligt betaga Turkarne detta hopp, deras krigslystnad stäfjas och Wienernotens antagande icke längre möta så många svårigheter. Skulle det ändå finnas män i Turkiet, så halsstarriga och oförnuftiga, att de ropade på krig, ehuru Turkiet blifvit öfverlemnadt åt sina egna krafter och hjelpkällor, så har man ju de allierade flottorna tillhands för att qväsa dessa skrikhalsar! Så otroligt det än i början lät, lär det dock nu verkligen vara afgjordt, att de allierade flottorna komma att användas emot — Turkarne, i fall dessa icke lugnt åse sitt fäderneslands förnedring och förödmjukelse. England och Frankrike låna ju ändå sultanen sitt bistånd, sastän icke emot Ryssarne, utan emot dem af hans egna undersåter, som hederskänsla och patriotism bjuda att sätta sig emot den skymfliga fred, som Turkiets förmenta vänner och allierade vilja påtruga det! Det är ju en förträfflig politik, som bär sådana frukter? Turkiet, den förorättade parten, blir af sina vänner och allierade, just desamma som uppmuntrat det att afslå Rysslands fordringar och med ruinerade kostnader rusta sig till försvar emot den öfvermodige grannen, förödmjukadt, hotadt och trugadt att antaga en skymfFEFFFEFEEEeS