Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1853, sida 1

samgjorda på en uppsats i Aftonbladet, hemtad ur tidskrift för arkitektur, der det visas och bevisas, att bränntorskol är det rätta ämnet. Vi reproducera den nämnda uppsatsen in extenso, emedan den är af största intresse, och vilja blott förut nämna, emedan man derom frågat, att ifrågavarande bränntorskol torde kunna fås, om icke från närmare håll, från Rådaneforss bruk, nära Wenersborg, hvarifrån vi på landtbruksm. i Lidköping betraktade torfkol, som voro ypperliga och allmänt prisades, hvarföre de ock blefvo prisbelönta. Det skulle säkert vara en allfär, att skyndsamt efterskrifva sådana kol, emedan deras nytta synes vara konstaterad. Den ifrågavarande uppsatsen lyder: Bränntorfskolets fördelaktiga egenskap att insupa och såmedelst borttaga de för lukten vidrigaste och för helsan skadligaste dunster af hvarjehanda animaliska afskräden och förruttnade ämnen, är en helt ny upptäckt i England. Vi kunna tillägga att den som egentligen gilvit fart ät undersökningarne och rönen i afseende på denna bränntorfskolets egenskap, är H. K. H. prins Albert, som för vid pass 1) år sedan meddelade kgl. landtbrukssällskapet derstädes en uppsats rörande sättet för orenlighetens bortskaffande, såsom ägande inflytelse på sundhetens bevarande i städerne och på bibehållande af ett värderikt gödningsämne; uti hvilken uppsats, med afseende å uppnåendet af ett sådant dubbelt ändamål, föreslogs en filtrering uppåt genom något ämne, som hade stor förmåga att draga åt sig och förstöra lukten; ibland hvilka så beskaffade ämnen bränntorfskolet ställdes främst på listan af den höga författaren. En siltreringsanstalt medelst bränntorfskol och en luktförtagande cistern blef till följe häraf uppförd vid Booterstown, nära Dublin, hvilken tömdes d. 29 Nov. sistl. år, efter att hafva varit i bruk under 3 månader, med de mest tillfredsställande resultater. Det spridde sig öfver hela landet en ifver att experimenterna i samma riktning, och den tidskrift, (the Artizan), utur hvilken vi hemtat dessa uppgifter, meddelar de intressantaste officiela intyg öfver verksamheten utaf bränntorsskolet uti förenämnde hänseende. Det gränsar till det otroliga, hvad i den förmäles, att ifrågavarande ämne ej blott så godt som ögonblickligen förtager den intensivaste stank, utan jemväl efter förblifver fullkomligen luktfritt. Fauwigvårdskommitten för Irland insåg genast vigten af det nya sundhetsmedlet och gjorde det till föremål för ett särskildt cirkulär. En massa af rapporter har till följe deraf till kommittten ingått, alla bekräftande bränntorfskolets sanitära förträfflighet. Vi anse oss böra här i öfversättning meddela ett af de bref, kommitten fått mottaga i ämnet, och hoppas, att, då bränntorf mångenstädes i vårt land finnes att tillgå, dess användning för här uppgifna ändamal ma äfven hos oss komma i bruk, synnerligen uti städerna, och i allmänhet i sjukhus, i kaserner, arbetshus och andra allmänna byggnader, likasom inom enskilda hus. Brefvet är af följande lydelse: Mine herrar! Till följe deraf att jag är uti en kort tids tjenstgöring vid sjukafdelningen af denna församlings allmänna arbetshus, har jag haft tillfälle se edert cirkulär af den 16 dennes, n:o 61, 763, 1849, och jag ber att få nämna — en underrättelse, som jag är förvissad icke skall anses oangenäm, — att eder rekommendation för användande af bränntorfskol, såsom ett medel att borttaga elak lukt, blifvit på mitt förslag gången i förväg, samt att ett sådant användande, enligt mina föreskrifter, blifvit här vid arbetshuset fullständigt infördt sedan den 3 sistl. Maj, med den mest tillfredsställande verkan. Jag hade blifvit kallad nämnde dag att bevista ett möte med sundhetsbyrån, hvilket hölls uti arbetshuset, och jag angreps med ens af den odrägliga och sjukdomsväckande utdunstning, som, uppstigande från afloppsrör, reservoirer för orenligheten och afträden, genomgick hvarje vrå af anläggningen, och hvilken tillsammans med chlorin, som utslogs på alla håll för att dämpa detta onda, bildade en förening af afskyvärda lukter, som ingen mage, annat än den, hvilken